Nio dagar har gått sedan jordbävningen i Haiti.

På torsdagen väljer Dagens Nyheter att inleda utrikessidorna med ett stort uppslag om en dödad 15-årig flicka, Fabienne Cherisma. Hon blev skjuten i huvudet av vad som kan ha varit ett vådaskott från en polis.

Bilden visar en flicka som ligger på en nerfallet betongtak, med blod rinnande från pannan. Armarna håller om ett par blomstertavlor hon har hittat. Tre mindre bilder är publicerade under, som visar flickans familj och deras sorg.

Att historien och bilden är stark råder det ingen tvekan om, enligt ledningen på Dagens Nyheter. Och de har fått flera stöttande kommentarer, säger Roger Turesson.

Men det är också många som har hört av sig och kritiserat publiceringen. Balansgången mellan att engagera och stöta bort läsare är hårfin.

Ett klart undantag
Bildchefen på DN, Roger Turesson, säger att det finns starka bilder som inte publiceras i vanliga fall. Men den här historien var ett klart undantag.

– Det gäller att ha en tanke om varför vi gör det, och hur vi gör det. Annars är standarden en otrolig försiktighet. Det är därför vi har diskuterat bilden i alla led innan vi tog beslutet.

Reportern och fotografen är nära händelsen när skottet faller. Det har haft inverkan på bildbeslutet, menar han.

– De tyckte att den här storyn var så otroligt stark att den var viktig att berätta. På bilden vi valde kände vi att hon hade sin värdighet kvar. Men det fanns flera bilder som var för starka för att publicera.

Publicerade ett försvar
Svenska Dagbladet har tidigare sagt till Second Opinion att de inte publicerar bilder på döda barn. Redaktionen på dn.se publicerade en respons några timmar efter att artikeln lagts upp.
De skrev att anhöriga inte har drabbats av bildpubliceringen, och att DN: s utsända har som uppdrag att rapportera hem även om det kan väcka obehag.

Men var går gränsen?

Yrsa Stenius, Allmänhetens Pressombudsman, säger att det alltid är kontroversiellt att publicera bilder på döda – oavsett hur långt bort det är.
– Jag vill påminna att man rent generellt inte ska publicera bilder på lik, och det gäller även lik långt borta. Detta är kanske inget formellt brott mot god publicistisk sed då det kan vara svårt att hävda att någon utpekad person drabbats. Men det är ett sätt att frossa i en tragedi.

Hon tror att barn kan ta skada om de ser bilder på döda eller svårt skadade barn.

– Döda kroppar ska man undvika att exponera. Bilden på ett dött barn är oerhört skrämmande för andra barn, och i den mån barn får syn på bilden kan det ha en mycket förödande inverkan.

Samma situation i Sverige?
Om en liknande katastrof hade drabbat Sverige skulle DN publicerat en bild på en död svensk flicka, menar Roger Turesson.
– Om vi hade haft en liknande katastrof i Stockholm med 100 000 döda och polisen i tumultet hade skjutit en 15-åring, då tror jag nog att det hade funnits möjlighet att vi hade publicerat den bilden också.

PO Yrsa Stenius är i slutändan tveksam till publiceringen.

– Det här en slags exhibitionism på någon annans bekostnad. Jag blir väldigt beklämd när jag ser bilden. Man har en integritet även efter döden.

Relaterad läsning:
SvD1

Mårten Eidevall Wallin
marten.wallin@second-opinion.se