Nyttan av amning i den rika världen är starkt överdriven, slår en norsk forskare fast i en ny forskningsrapport. I en artikel i Sydsvenska Dagbladet säger professor Sven M Carlsen även att kvinnor i Norge skuldbeläggs kraftigt om de väljer bort amning för bröstmjölksersättning.

– Det finns många goda skäl att amma, men omsorg för barnets hälsa hör inte till dem, slår han fast i tidningen. Sydsvenskan följer upp artikeln med en intervju med en amningskonsult och en överläkare som både påpekar fördelarna med amning.

Även de svenska forskare Second Opinion talat med tycker att det finns klara fördelar med amning. Göran Wennergren, professor i pediatrik vid Göteborgs Universitet, säger att det finns uppenbara hälsoeffekter, men tycker samtidigt att debatten har varit skev de senaste åren.

– Det finns hälsofördelar med amning, men det finns samtidigt utrymme för en mer balanserad syn på hälsoeffekterna. Speciellt när det gäller mödrar i västvärlden.

Välkomnar nyansering
Göran Wennergren tycker att det funnits en övertro på amningens fördelar när det gäller skydd mot allergier vilket påverkat diskussionerna om amning. Denna bild börjar nu svänga, och han välkomnar att debatten blivit mer sansad.

– Däremot ger amning ett skydd mot både virus och bakteriella infektioner. Och det kan finnas en koppling mellan skyddet mot virus och skydd mot astma.

Professor Lars-Åke Persson vid Akademiska sjukhuset i Uppsala slår fast att det finns hur mycket evidens som helst för att det finns betydande hälsovinster för barnet, framför allt i utvecklingsländerna.

– Om man i hela världen följde rekommendationen att man exklusivt ska amma under de första sex månaderna så skulle man vinna 1,3 miljoners barns liv.

Gäller industriländer
Den norska förskaren Sven M Carlsen påpekar dock att hans resultat framförallt är applicerbara på kvinnor i västvärlden, då föräldrar i utvecklingsländer har mindre tillgång till rent vatten att blanda ut bröstmjölksersättningen med.

Göran Wennergren håller med om att infektionsskyddet har en helt annan betydelse i utvecklingsländerna jämfört med västvärlden.

– I Sverige är det inte ett speciellt centralt argument.

Lars-Åke Petersson påpekar att i stort sett alla som arbetar med folkhälsa är överens om att amning är en av de viktigaste frågorna när det gäller barnhälsa i ett globalt perspektiv. De riktigt tydliga effekterna syns hos barn som växer upp under fattiga omständigheter, men även en del hälsoproblem som finns i västvärlden påverkas av amning, säger han.

Skuldbeläggning
Sven M Carlsen säger i Sydsvenskans artikel att i Norge ”jämställs nappflaskan och bröstmjölksersättning med misshandel”. Professor Lars-Åke Persson känner inte alls igen sig i bilden och undrar om forskaren baserar sina uttalanden på någon forskning om kvinnors skuldbeläggning.

– Det låter ju så löjligt att det borde förbigås med tystnad.

Göran Wennergren håller med om att det är viktigt att inte skuldbelägga de kvinnor som inte vill eller kan amma. Något som han tycker har gjorts i viss grad när debatten tidvis varit het.

– Det har funnits känslomässiga inslag i den svenska debatten. Nu finns det utrymme för en mer balanserad syn. En orsak har varit den tidigare övertron på skyddet mot allergier. Men det är svårt att förstå exakt varför just denna debatt har varit så känslomässig.

Lars-Åke Petersson tycker inte att debatten varit särskilt infekterad i Sverige, även om det i massmedia ibland dyker upp försök att problematisera frågan om amningens fördelar.

– Jag tycker det råder ganska stor samsyn, men det beror såklart på vem man frågar.

Han tycker att svensk sjukvård överlag varit duktiga på att behålla det individuella perspektivet i förhållande till de generella rekommendationer som ges.

Vad är det viktigaste en förälder ska tänka på när det kommer till amning?
– Om man har möjlighet att amma ska man självklart göra det i och med fördelarna det innebär. Bröstmjölk är optimal näring till barnet och ger ett infektionsskydd. Men om amning av något skäl inte fungerar ska man inte känna dåligt samvete. Det finns goda alternativ, säger Göran Wennergren.

Relaterad läsning: DN1, SvD1, SvD2

Erik Durhan
erik.durhan@second-opinion.se