- Det var en extrem situation i januari, det är klart att priset skjuter iväg. Marknaden fungerade bra, det säger Tony Rosten som är ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen.

- Det har spekulerats i att de stora energibolagen skulle ha planerat avstängningar av kärnkraften under köldperioden. Det faller på sin egen orimlighet, det är lite befängt. Hur skulle de kunna vetat att det kommer en köldknäpp? Om det vore så att de ville hålla tillbaka produktionen skulle de ju inte heller vilja höja effekten i verken, vilket är en orsak till att reaktorerna stått stilla, fortsätter Rosten.

En annan initierad bedömare är Lars Bergman som är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och även skolans rektor. Han har forskat kring elmarknaden och menar att den fungerar bra.

Är vinterns pristoppar ett tecken på att elmarknaden inte fungerar?
- Nej, jag tycker att det är ett tecken på att marknaden fungerar, säger Lars Bergman. Även under extremt hög belastning så går det att köpa el till ett jämviktspris. För en vanlig elkonsument är det en ohyggligt liten del som prissätts på den här nivån.

- Att de höga priserna till någon väsentlig del skulle vara ett resultat av att man utövar marknadsmakt på något otillbörligt sätt har jag väldigt svårt att tro på. Och det finns inget stöd för det utan det som skrivs är mer att man inte riktigt verkar förstå den här marknaden, fortsätter Bergman.

Elmarknaden Nordpool, fungerar den bra?
- Absolut. Nordpool är ett föredöme, det finns flera bedömare som pekar ut den som värdens bäst fungerande elmarknad, säger Tony Rosten.

Den uppfattningen delar han med Lars Bergman och Niclas Damsgaard som är expert på energimarknaden på konsultföretaget Econ Pöyry. Damsgaard påpekar att cirka 90 procent av all produktion i Sverige går in till Nordpool och att marknaden är mycket likvid.

Varför pekas elmarknaden ut som så dåligt fungerande i media?
- Jag vet inte, säger Tony Rosten, kanske för att elmarknaden upplevs som komplicerad. Men jag kan ha förståelse för att man inte tycker om att något man behöver blir dyrare.

När det gäller de extrema pristopparna under vintern menar Tony Rosten att det mest troliga var att det inte var elproducenterna som sålde den el som satte prisrekorden, utan att det förmodligen var den elintensiva industrin som sålde tillbaka el. De vill ha mycket betalt för att minska produktionen och sälja tillbaka elen, säger han. Niclas Damsgaard tycker att det är svårt att se exakt hur priset kom till under de extrema dagarna och att det illustrerar att det behövs bättre insyn i marknaden.

Hur fungerar egentligen transparensen på Nordpool?
- Det är inte alltid bra med mer information från marknaden för det kan underlätta för skadliga karteller att agera, säger Niclas Damsgaard. Om konkurrenter kan se vad andra gör kan det underlätta exempelvis att upprätthålla karteller, eller på annat sätt påverka företagen att bjuda strategiskt, fortsätter han.

Damsgaard menar också att liknelsen med aktiebörsen haltar och att man inte kan ta Stockholmsbörsens regler rakt av och kopiera över till elmarknaden, även om det finns behov av att öka transparensen. Helt klart bör dock myndigheter som Energimarknadsinspektionen och Konkurrensverket kunna se vem som gjorde vad på marknaden, menar han.

Hur stor marknadsandel har de tre stora företagen Vattenfall, Fortum och EoN?
- Marknaden för produktion av el är nordisk och det är 30 – 40 företag som producerar el, säger Tony Rosten. Eon, Vattenfall och Fortum har ungefär 40 procent av den marknaden. Det är fel att beskriva marknaden som svensk.

Det är inget onormalt att en marknad har två, tre, fyra stora aktörer, det är snarare det normala, fortsätter Tony Rosten. I vissa lägen blir marknaden mindre, till exempel när det är superkallt och då kan enskilda aktörer få stor påverkan på priset. Men även om det bara finns tre fyra aktörer så är det inte dåligt. Det finns andra typer av marknader där det aldrig finns fler än tre - fyra aktörer.

Skogsindustrikonsulterna på Pöyry har till exempel undersökt den nordiska skogsindustrin. Inom tidningspapperssegmentet står de största fyra aktörerna för 92 procent av produktionskapaciteten. Motsvarande siffra för tryck- och finpapper respektive kartong är 82 procent och 67 procent.

Hur väl fungerar elmarknaden jämfört med andra marknader?
- Ett vanligt sätt att närma sig den här frågan är att se vilken grad av koncentration man har på säljarsidan, säger Lars Bergman. Hur många aktörer har man och hur stor är den största aktören. Många som skriver om saken ser det som att det är en svensk marknad, men det är det inte, det är en väl integrerad nordisk marknad. - Om man då jämför det med banker och försäkringsbolag och många andra kan man inte hävda att elmarknaden är mer koncentrerad, snarare mindre, och transparensen är god. Aktörerna vet väldigt mycket om produktionssystemet, säger Lars Bergman.

Men elproducenterna får inte samverka om produktionsbeslut?
- Spekulationerna i media om karteller finns det ingen som har kunnat belägga överhuvudtaget, säger Tony Rosten. Det har gjorts mängder av studier av forskare och myndigheter och ingen har kunnat belägga något som visar på sådant samarbete.

Konkurrensverket utredde så sent som 2007 den nordiska elmarknaden. Verket tittade på om samägandet av Sveriges kärnkraftverk hade satt konkurrensen ur spel och om de stora energiföretagen via priset hade begränsat konkurrensen på elmarknaden. Verket kom fram till att sedan 2001 har ingen som helst gemensam planering av elproduktionen på de samägda kärnkraftverken skett.

Inte heller har de stora energiföretagens prissättning brutit mot några konkurrensregler.

”Planeringsprocessen i dessa samägda kärnkraftverk har därefter (slutet av 2001, red anm) successivt förändrats i syfte att minska risken för insyn i respektive delägares affärsförhållanden. Detta innebär bland annat att kommunikation om önskad produktionsvolym numera endast sker mellan respektive delägare och berört kärnkraftverk. Enligt samstämmiga uppgifter i ärendet har all gemensam planering av produktionen av el vid de samägda kärnkraftverken upphört under 2001. ”, skrev konkurrensverket i sin slutsats.

Konkurrensverket lyfte i samma utredning fram att samägandet på elmarknaden inte är oproblematiskt – eftersom det teoretiskt möjliggör prissamverkan - och att det vore bra om samägandet mellan Vattenfall, Fortum och Eon upphörde vilket även är Energimarknadsinspektionens ståndpunkt. Niclas Damsgaard håller med i princip men menar att samägandet i dagsläget inte är ett stort problem.

Konkurrensverket skriver i sin utredning från 2007 att prisökningen på el de senaste tio åren inte kan ses som ett tecken på att elmarknaden inte skulle vara effektiv eller att konkurrensen skulle vara dålig. En av de främsta förklaringarna till prisuppgången är elskatten som mellan 1996 och 2006 steg med 190 procent. Och om man jämför el med flera andra råvaror är prisutvecklingen snarlik.

Lars Bergman pekar på tre viktiga förhållanden som belägger att den nordiska elmarknaden håller måttet.

- Det första är, och det mest fundamentala, att man alltid kan köpa och sälja varan till ett marknadspris och det är helt klart att elmarknaden fungerar på det sättet. Det finns alltid el att köpa.

- Det andra är att det marknadspris man noterar speglar de relevanta marginalkostnaderna, att det inte får vara någon form av monopolistisk prissättning eller uttryck för marknadsmakt. Den frågan har studerats väldigt ingående vid flera tillfällen och jag och andra har inte hittat något som tyder på systematiskt utövande av marknadsmakt. De priser man ser speglar i all väsentlighet de relevanta marginalkostnaderna.

- Det tredje är om kostnaderna man ser är onödigt höga av något skäl. Att det inte finns fungerande konkurrens, att nya aktörer inte kan komma in eller att de aktörer som finns håller tillbaka investeringar eller på något sätt manipulerar, så att de kostnader man ser är för höga. Det är naturligtvis en svårare fråga att se, men allt som kommit fram hittills är att elmarknaden fungerar hyfsat väl.

Separation av elproduktion och elhandel inom de stora företagen – vore det bra?
- Energimarknadsinspektionen tittade på separation för två år sedan och kom fram till att det inte skulle gynna kunderna om man separerade, säger Tony Rosten. Det skulle till exempel göra att vissa företag inte skulle kunna etablera sig i Norden och det skulle försämra konkurrensen.

Om integrationen i Sveriges elmarknad i en nordisk och europeisk leder till högre priser, varför sker det då?
- Vi behöver varandra för att klara elförsörjningen. Om vi inte varit med så hade vi under köldknäpparna istället fått ransonera el och riskera elavbrott.

Men vi har ju tillgång till billig el genom vattenkraften?
- Det kanske stämmer på somrarna, men inte på vintrarna. Vi skulle behöva bygga upp enormt mycket reservkraft för att klara oss själva och det skulle bli dyrt. Dessutom skulle ingen ny producent vilja etablera sig i vårt land om vi stod utanför och konkurrensen skulle försämras, avslutar Rosten.

Relaterade länkar:

GP
DN
DN 2
DN 3
AB