Vad är bisfenol A?
Bisfenol A (BPA) är ett välanvänt kemiskt ämne som de allra flesta av oss kommer i kontakt med dagligen, främst från förpackningar, via livsmedel. Bisfenol A används för tillverkning av vissa plaster som bland annat används till en del matlådor, napp- och vattenflaskor eller för beläggningen på insidan av konservburkar.

Plastföremål som tillverkats av bisfenol A avger små mängder av ämnet. Hur mycket beror på vilken temperatur produkterna utsätt för. Ju högre temperaturer, desto mer avges. Även pH-värdet inverkar. I människor bryts bisfenol A snabbt ner och utsöndras. Ämnet ackumuleras inte i kroppen.

Kettil Svensson är toxikolog på Livsmedelsverket med ansvar för riskbedömning av kemiska ämnen som vi kan få i oss från livsmedelsförpackningar och husgeråd, via maten. Han arbetar bland annat med bisfenol A och följer forskningen noggrant.

Hur orolig ska man vara?
– De robusta undersökningar på försöksdjur som utförts enligt OECD:s riktlinjer visar att de mängder som vi får i oss inte påverkar vår hälsa negativt.

Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) uppskattar att den allra högsta mängd bisfenol A ett barn på sex månader kan få i sig, bara uppgår till 25 procent av det dagliga intag som myndigheten bedömer är säkert vid livslång exponering.

– Vilket troligen är en överskattning av mängden som barn får i sig.

Nästan dagligen kommer nya studier om BPA. Några av studierna som publiceras menar att BPA har en negativ effekt på människor. Studien som DN hänvisade till angav till exempel en koppling mellan hjärt- och kärlsjukdomar och BPA, säger Kettil Svensson.

– Problemet med den här studien och andra epidemiologiska studier som visat på hälsoeffekter av BPA är dock flera. Underlaget är i vissa fall inte tillräckligt omfattande eller pålitligt för att vi ska kunna dra några sådana slutsatser.

Djurstudier
Ett annat problem, som SO skrivit om tidigare, är en grundbult inom forskningen - att studien ska kunna upprepas av andra forskare. För kemiska ämnen finns OECD:s riktlinjer för hur forskningen ska utföras för att lättare kunna utvärderas, en av dessa är naturligtvis att andra forskare ska kunna nå samma resultat i upprepningar av försöken.

Det är också viktigt att effekter som har betydelse för fortplantning och utvecklingen följs över flera generationer, till exempel två eller tre generationer. Så görs i de studier som ligger till grund för utvärderingar av BPA utförda av bland annat den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och USA:s livsmedelsmyndighet (FDA).

Det ska även finnas en kontrollgrupp och därutöver ska studien utföras med ökande dos av BPA, detta för att se att påverkan inte minskar vid högre dos.

– Det bör helst finnas ett så kallat dos-respons samband för att påvisa en negativ hälsoeffekt från försöks studier; det vill säga ju högre dos desto större effekt. Det har varit ett av problemen vid studier på bisfenol A.

Epidemiologiska studier
I Epidemiologiska studier undersöker man sjukdomars uppkomst och spridning. Studierna är designade för ett visst syfte, men kan i efterhand användas för att studera något annat, till exempel samband mellan bisfenol A och hälsoeffekter.

– Studien som DN hänvisar till är en tvärsnittsstudie, det vill säga man studerar redan sjuka individer, vilket kan påverka resultatet eftersom man först i efterhand mäter halten BPA i urinen. Mätningen gjordes också bara vid ett tillfälle. Vidare har individerna fått uppge om de någon gång fått besked av medicinsk personal att de lidit av hjärt- och kärlsjukdom. Det är i viss mån en subjektiv bedömning. Det finns också knapphändig kunskap om vad personerna gjort tidigare, vad de äter och andra livsstilsfaktorer.

En annan intressant sak som Kettil Svensson berättar om studien är att när det här sambandet undersöktes med data från 2006 var halterna av bisfenol A i urinen lägre och sambandet med hjärt- och kärlsjukdomar något svagare än 2003.

Hälsoeffekter
BPA är ett hormonellt aktivt ämne med östrogena egenskaper, men skadar inte arvsanlagen. Effekter på reproduktionsförmågan samt organ- och kroppsvikter efter exponering i fosterlivet har identifierats som de mest känsliga effekterna i djurförsök. Andra effekter har dock noterats vid lägre doser. Men det är omdebatterat hur relevanta resultaten från dessa lågdosstudier är för människors hälsa. Och vid vilka exponeringsnivåer skadliga effekter uppstår. Detta delvis eftersom studierna varit bristfälliga när det gäller försöksupplägg eller slutsatser, säger Kettil Svensson. (Läs mer i bilagan om riskbedömningar.)

– Det hela är komplicerat. Studier som inte följer riktlinjerna visar på risker samtidigt som mer omfattande studier som följer riktlinjerna inte visar på risker vid låga nivåer av BPA.

Bisfenol A är ett populärt ämne att forska på just nu men flertalet studier på försöksdjur är inte särskilt omfattande och relativt korta. En långtids- eller flergenerationsstudie på försöksdjur som följer OECD:s riktlinjer, kostar oerhörda summor och kan ta flera år att utföra, berättar Kettil Svensson.

– Det är således inget alternativ för en enskild forskare som har kravet på sig att publicera.

Hur kommer det sig att det i Kanada är förbjudet med bisfenol A i nappflaskor?
– Det är ett politiskt beslut, man tillämpar helt enkelt försiktighetsprincipen. Slutsatsen från riskvärderingen i Kanada var att det inte var någon hälsorisk, men att marginalen mellan exponering och en eventuell hälsorisk inte var stor. I USA har man hittills inte gått den vägen.



Fakta om Bisfenol A, BPA
• Bisfenol A används vid tillverkning av bland annat polykarbonatplast och epoxy-fenolbeläggningar och kan därmed komma i kontakt med livsmedel.

• Livsmedelsverket är central myndighet för livsmedelsfrågor och sorterar under Jordbruksdepartementet.

• Det nuvarande gränsvärdet för bisfenol A är 0,6 mikrogram per kilo livsmedel.

• Gränsvärdet har satts efter försök på råtta och mus. Människor utsöndrar BPA snabbare än hos möss och råttor och finns inte kvar i kroppen så länge.

• Livsmedelsverket följer hela tiden det arbete och de riskvärderingar som görs om bisfenol A av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA).

• Som mest skulle intaget av bisfenol A kunna uppgå till en tredjedel av det totala tolerabla intaget, TDI, som den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) slagit fast.

• TDI är den mängd av ett ämne som man kan utsättas för varje dag i hela sitt liv utan risk för negativa effekter.

• De som får i sig mest bisfenol A är barn vid 6 mån ålder som flaskmatas och äter burkmat.

• Senast 2008 slog den Europeiska myndigheten för livsmedelssäker (EFSA) fast att små barn har förmågan att snabbt utsöndra ganska stora mängder BPA. Mängder som klart överstiger TDI. I och med det konstaterade man att EFSA:s tidigare riskvärdering från 2006 till fullo fortfarande gäller.

Källa: Livsmedelsverket




Länkar till mer information om Bisfenol A, BPA:

Livsmedelsverket

Kemikalieinspektionen

Information Centre on Bisphenol A

Karolinska Institutet

DN,