- En vida spridd teori är att den manliga Y-kromosomen stagnerar. Men nu visar forskning att den utvecklats oväntat fort. Det skriver Metro i en artikel om nya resultat från Cambridge. Second Opinion har tagit del av en sammanfattning av studien, och så här långt verkar tidningen ha rätt.

Men Metro har saftat på med rubriken ”Kvinnor är mer lika apor än män”, något som är närmast löjligt, enligt Björn Andersson som är professor i genomanalys vid Karolinska institutet.

– Det går absolut inte att dra den slutsatsen. Y-kromosomen utgör en mycket liten del av arvsmassan, och studien säger absolut ingenting om hur lika kvinnor skulle vara apor i förhållande till män.

Artikeln illustreras med en kvinna som pussar en apa, och ingressen ”män utvecklas i en rasande takt.” På så vis får tidningen till en story om att män skulle utvecklas snabbare än kvinnor. Men Y-kromosomen har inte något att göra hur vi beter oss eller hur vi ser ut, säger Björn Andersson.

– Den har en funktion och det är att bestämma könet. Att vi skulle vara mer eller mindre genetiskt lika apor baserat på y-kromosomens förändring, det är felaktigt. Att våra egenskaper och funktioner skulle vara mer lika på grund av det här - det är ännu mer felaktigt och löjligt.

Att en Y-kromosom förändrats påverkar alltså inte direkt mänskligt beteende – varken hos män eller kvinnor. Eftersom Y-kromosomen är liten kan man således ha i princip identisk genetik och ändå vara av olika kön, säger Björn Andersson.

– De individuella skillnaderna är relevanta vad gäller genetiken, kön är det inte. Om man tittar på en bror och en syster kan de ha liknande genetik, förutom närvaron av Y-kromosomen. Det som gör att det blir olika kön är hormoninducerat.

Vissa gener har nästan inte ändrats någonting med tiden, andra är mycket
förändringsbara, säger Björn Andersson. Det finns således andra delar av arvsmassan som skiljer sig gentemot aporna.

– Det kan till exempel vara gener som inblandade i immunsystemet; alla gener där har variabla delar som ändras för att möta nya saker och ting i miljön.

Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se