Den mediebild som ofta målas upp är att svenska företag inte har problem med lagen om anställningsskydd, las. Men många små företag känner inte igen sig i den bilden, säger arbetsrättsexpert Jan-Erik Ekman. Han driver företaget Ekmans råd som ger råd till arbetsgivare i arbetsrättsliga frågor.

– De allra flesta vet inte hur lagen om anställningsskydd är tänkt att fungera. Även om arbetsgivaren gör allt enligt reglementet, kan denne ändå få personalen emot sig, säger Jan-Erik Ekman.

När företag anställer tas hänsyn till personliga egenskaper, som hur man beter sig och hur man uppträder. Man kan tänka likadant när personal ska tillsättas på nya poster vid en omorganisering, anser Jan-Erik Ekman.

– Det tillåter faktiskt lagen. Men bara om det kan ledas i bevis att dessa egenskaper krävs, och vem som har dessa egenskaper. Denna bevisföring är mycket komplicerad, det tycker även jag som är arbetsrättsligt kunnig. Om arbetsgivaren ger någon en ny post med hänsyn till personliga egenskaper hamnar denne ofta i konflikt med facket och de anställda, säger han.

– Oftast löser det sig genom att båda parter får kompromissa.

Det finns väldigt få arbetsgivare som vill driva konflikten att behålla rätt kompetens till domstol. Detta trots att domar från Arbetsdomstolen visar att arbetsgivaren har rätt att ta hänsyn till dessa egenskaper.

– Det handlar om personalpolitik. Man vill inte stöta sig med personalen och med facket. Det är också anledningen till att många företagare inte vill gå ut i media och berätta att de har haft problem med att behålla kompetens i företaget vid omorganiseringar på grund av las, förklarar han.

Las är inte lika med turordningsreglerna
Jan-Erik Ekman menar att många ser likhetstecken mellan las och att följa turordningsreglerna. Men så enkelt är det alltså inte. I Sverige är lagar om arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter dispositiva, vilket innebär att arbetsgivare och fackliga organisationer via kollektivavtal kan göra avsteg från svensk lag. Det ger helt andra förutsättningar till de som har kollektivavtal jämfört med de som är utan.

Små företag som inte har kollektivavtal ges inte möjlighet att göra avsteg från svensk lag genom att komma överens med facket innan uppsägningarna görs. Svårigheten är då att företaget inte vet om uppsägningarna är juridiskt hållbara förrän efter det att de är verkställda. Det innebär en stor osäkerhet och kan innebära en stor ekonomisk risk, utifall de skulle anses ogiltiga.

Lagen säger att arbetsgivaren har rätt att behålla den kompetens som behövs för att driva företaget vidare. Men det är svårt att bevisa vilken kompetens som behövs och vilka som har den kompetensen. Ofta gör man olika bedömningar utifrån vilken ståndpunkt man har, berättar Jan-Erik Ekman.

– Det går alltid att komma överens med den enskilde arbetstagaren om kompensation för att lämna företaget. Men man ska komma ihåg att den enskilde individen är den som minst är intresserad av att kompromissa då denne ser till sitt och oftast vill behålla jobbet.

Lokala fackklubbar
På ett större företag finns nästan alltid en lokal facklig verksamhet med funktionärer som oftast är väl insatta och pålästa och som vet vilken kompetens företaget behöver. De vet också hur olika personer presterar. Det innebär att facket har i stort sett samma åsikter som arbetsgivaren om vilka som borde vara kvar för att värna företagets konkurrenskraft, säger Jan-Erik Ekman.

– Det är därför som det i mediedebatten framstår som att las inte är något problem för företagen. Här kommer man istället överens och båda parter är nöjda. I ett lite mindre företag som har kollektivavtal saknas ofta trots detta lokal fackklubb och fackliga funktionärer.

– Ibland tvingas man ta in en facklig representant utifrån, det vill säga från fackets regionkontor eller centralt ifrån. Denne saknar kunskap om företaget och de anställda, vilket gör det svårt för arbetsgivare och den fackliga representanten att komma överens om vilka på arbetsplatsen som besitter kompetens som företaget behöver för att behålla sin konkurrenskraft.

Tillräcklig kompetens - inte rätt kompetens
Lagen säger att när en turordningslista görs ska det först bedömas vem som har tillräcklig kompetens för de jobb som är kvar och sen tittar man på hur lång anställningstid dessa har.

– Men det som företaget anser är tillräcklig kompetens behöver inte vara detsamma som lagen menar. Lagen tillåter inte att företaget väljer det bästa laget utan bara det tillräckligt bra laget. Bara just precis tillräckligt för att företaget ska fungera. Den bedömningen är svår att göra för den som inte är väldigt insatt i hur arbetsdomstolen tänker.

- Kompetens kan från företagets sida även gälla personliga egenskaper. I dagsläget räcker det till exempel oftast inte med att ha teknisk kompetens, det behövs även kompetens att sköta säljkontakter, förklarar Jan-Erik och ger ett exempel från skolvärlden.

– Formellt sett har de flesta lärare tagit sin examen, men vi kan ju alla vara överens om att olika lärare är olika bra. Det handlar om personliga egenskaper och erfarenheter. För att veta det behöver man känna individerna och det gör de lokala fackliga funktionärerna, säger Jan-Erik Ekman.

Relaterat om las: DN, DN2