Mest bisarrt är när han ger en enda man, Johan Gripenstedt, äran av att ha avskaffat skråväsendet, avreglerat ekonomin på 1800-talet osv. I Gudmundsons värld finns inget folk som kräver saker, där finns inga politisk processer som förändrar samhället, inget kollektiv, inget gemensamt, ingen kamp för fackliga rättigheter eller för demokrati och yttrande frihet. I Gudmundsons värld finns inte fackföreningsrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen. Inte heller utvandringen tycks finnas där. Gudmundsons historiesyn är begränsad och okunnig.

Men åter till det med industrihistoria.

Gudmundson räknar upp ett antal företag:

Som så många andra stora svenska företag grundades Ericsson för mer än hundra år sedan. Det var en intressant tid. Sandvik kom 1862, Nobel 1863, Atlas Copco 1873, SCA 1874, LM Ericsson 1875, Alfa Laval 1878, Munksjö 1883, Facit Halda 1887, Bahco 1892, AGA 1904, samt ASEA och SKF 1907. Och därur kom sånt som Volvo, som grundades som dotterbolag till SKF 1926.
 
Problemet med denna lista är att den inte är sann. Låt oss börja med SKF och Volvo som bildades ur SKF. Visserligen grundades de aktuella bolagen de åren, men SKF grundades ju som en avknoppning av ett mycket äldre företag, Gamlestadens Fabriker, ett textilföretag som ursprungligen och i praktiken grundades 1865 som firman Johansson & Carlander.

Riktigt vad han menar med Nobel begriper jag inte, men Bofors Bruk anlades 1646 (om han menar Nobels bolag som grundades i St Petersburg så var ju det inte direkt i Sverige). Bofors ombildades till AB och blev ett modernt företag under ledning av familjen Kjellberg, som blivit förmögna under sillperioden och kontinentablockaden i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Idag är Bofors bara en del av två större företag BAE Systems och Saab.

Ett annat företag som är mycket äldre än det datum när de ombildades till aktiebolag (vilket ju är det år Gudmundson nämner) är Sandvik, som har sitt ursprung i Edske (Edsken) Masugn från 1664 och Högbo Bruk från mitten av 1600-talet.

Munksjö grundades 1862, Åtvidabergs Industrier 1906 (det företag som blev Facit) och som inte längre finns. Det företag som idag heter Halda är ett nybildat företag från 1985. Så riktigt hur Facit-Halda bildades 1887 begriper jag inte. Dessutom har ju företaget försvunnit en länge. Bahco (grundat 1886) är sen länge uppköpt och är inte direkt ett storföretag. Det har det aldrig varit. Så där kan jag fortsätta. Gudmundson uppräknign visar sig vi en noggrann granskning inte vara så imponerande. Dessutom avspeglar den ju inte på något sätt de största och viktigaste svenska industriföretagen idag.

De enda av Gudmundson uppräknade företagen som kommer med på den listan om vi håller oss till de 20 största är ju Ericsson, SKF, ABB, Atlas-Copco och Volvo. Alfa-Laval blev ju uppköpt av ett företag som platsar på listan, men grundat långt senare, Tetra Pak. Sen blev det avknoppat igen, men det är i allt väsentligt ett annat företag idag och inte svenskt.

Andra företag som kan nämnas i sammanhanget är Stora Enso (Stora Kopparbergs Bergslag, ursprungligen grundat på 1200-talet), SCA (en jättefusion genomförd av Kreuger på 1920-talet), Astra Zeneca (Astra grundat 1913 och Zeneca 1993, fusionerade 1999), Nordstjernan (en gång ett rederi, nu ett konglomerat med massor av verksamheter), NCC (en modern fusion av flera byggbolag), Skanska (ett byggbolag från den period Gudmundson nämner), SSAB (ett av staten i modern tid skapat stålbolag), Electrolux (från den tid Gudmundson nämner), Scania (från den aktuella perioden) och Autoliv (grundat på 1960-talet).

Tittar man ordentligt så blir bilden bra mycket mer komplex och komplicerad alltså. Gudmundsons argumentation faller därmed platt till marken och blir ingenting annat än simpel propaganda baserad på ofullständig kunskap och/eller oredovisade fakta. Bakgrunden till den svenska kapitalismen, den svenska industrin och dess utveckling är mycket mer komplicerad än vad Per Gudmundson gör gällande och den kan absolut inte dras ihop till historien om ett par geniala män i slutet av 1800-talet.

För min del skulle jag vilja hävda att den viktigaste perioden inte var slutet av 1800-talet, utan slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Det var då det kapital ansamlades som var förutsättningen för industriboomen i slutet av 1800-talet. Detta tillsammans med statens aktiva roll i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var det avgörande.