För att se hur det såg ut så tittade jag igenom sportbilagan och fann att alla sidor förutom en handlade om manliga idrottare även denna dag, den 3 januari 2010. Inte en kvinna på bild. Detta pågick ända fram till den sida som hade annonser för Teledejting. Där fanns glada kvinnor i linnen. Sedan kom en artikel om Anja Pärson men resten av artiklarna handlade om män. Vid en förnyad bläddring ser jag att ”veckans suck 1 och 2” och ”veckans miss” är rubriker för notiser om kvinnliga idrottare. De stora rubrikerna om manliga idrottare innehåller ord som ”potential”, ”hjältar”, ”bonus”, ”hoppet”, ”fantastisk”, ”poängkung” och ”räddare”.

Igår visade SVT ett program om 1960-talet. Jane Cederqvist, som tog OS-silver i simning sade att ”jag lade märke till det förhållandet att jag var kvinna eller tjej gjorde att man var mindre än viktig än om man hade varit man”. Detta var 50 år sedan. Till hennes egen stora förvåning fick hon en Bragdmedalj. Om det tänkte hon: ”Nu har de skärpt sig, gubbarna”.

Även om det folkliga intresset för manlig idrott är större, så borde intresset inte vara obefintligt för kvinnlig idrott, så som det avspeglas i sportbilagan idag. Nio av tio krönikörer på sportsidorna i Expressen är män, och de skriver om idrott av män för män, utan att hyckla om det. Men då kan Expressen nog inte förvänta sig att kvinnor kommer att bli så värst intresserade i fortsättningen varken av att läsa sportsidorna eller köpa Expressen för sportbilagan skull.

Relaterad läsning:
Thomas Mattssons blogg - En eftermiddag med Gudrun Schyman i mitt rum