Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.svd.se 25 December 2009 / Media
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(17)     Begrav den här! +(0)

Sluta snacka innan ni tänker

camillakronika.JPG

Dela |

Journalistiken har blivit pratig. Det drösar av den, i nya format, ofta med samma innehåll. Ett gemensamt drag är däremot att journalistiken är lik den kritiserade Anna Anka. Munnen öppnas ofta innan hjärnan har tänkt färdigt. Halvfärdiga artiklar byggda på tveksamma källor och lössläppt skvaller.

Journalistiken skall twittra, chefredaktörerna blogga och använda sig av så kallade sociala medier för att samla sina läsare och få deras kommentarer. Men är de sociala eller är de självgoda, narscissistiska eller bara nervösa för att inte missa något. Vet någon vad man missar?

Dags för mediecoacher?

I ett tidevarv av coacher av alla möjliga slag är det snart dags för mediekonsumenterna att skaffa sig en mediecoach, som förser dem med de väsentligaste nyheterna och lär dem hur de skall läsa olika medier och olika journalistik. Media literacy, eller medieläsförståelse som det kan översättas till på svenska.

Vilka är de väsentligaste nyheterna? Det ställer större krav på en engagerad mediekonsumeter att värdera vilka nyheter som är av intresse. Bortom flödet av babblet om Tiger Woods otrohet, som tar en stor del av nyhetsutrymmet åtminstone i kvällstidningarna, men även i samhällsgranskande magasin i teve som Debatt.

Förändrad journalistik

Medieforskare säger att journalistiken förändras över tiden. Innan slutet av sextiotalet hade vi en okritisk speglande journalistik där prominenta personer fick tala rakt ut i medierna utan att ifrågasättas. Sedan kom den kritiskt granskande journalistiken där makthavare ställdes mot väggen, en kritisk journalistik som blivit ett ideal för den fina grävande journalistiken än idag. Nu sägs medierna ha en tolkande funktion, där de skall förklara och analysera nyheterna åt konsumenterna. Det ställer högre krav på journalisterna; de skall ha satt sig in i ämnen.

Mindre reklam på värdefull nyhetsplats

Med neddragningar på redaktioner, finns emellertid färre och färre journalister som gör det på mindre tid. Då kommer de så förhatliga PR-konsulterna in och smaskar i med färdigskrivna pressmeddelanden som tidningarna, och etablerade nyhetsbyråer som TT nappar på.

Ett exempel är  när det stora datasäkerhetsföretaget gick ut och sade att Facebook är farligt för din dator. Det kommuniceras otuggat av Dagens Nyheter. Efter julafton ger TT utrymme åt en internetsajt, där människor kan sälja sina oönskade julklappar. Artikeln tas in av till exempel Svenska Dagbladet.

Ute i landet är TT också den enda källan för lokaltidningarna för de få sidorna som skall innehålla händelser från världen och Sverige och inte bara de lokala nyheterna. Ett TT som kommer med tveksamt källkontrollerade uppgifter, något Second Opinion tagit upp. Och medierna blir ett forum för textreklam där legitimitet av nyhetsplats gör reklam för både det ena och andra.

Så, nu kommer några förnumstiga önskningar inför det nya året från mig.


Sluta
: Använd inte bara telefonen och pressmeddelanden som källor. PR-byråer och stora maktintressen med resurser kan gärna få det svårare att komma in med reklam på journalistiskt utrymme.

Fortsätt
: Jag vill fortsätta läsa dagsaktuella och fördjupande artiklar i veckotidningen Fokus. Låt inte tidningen gå under på grund av för få prenumeranter eller reklamintäkter.

Tänk på att:
Journalistiken i de stora medierna är den första historieberättaren när något har hänt. Ta det på allvar och berätta inte dåliga historier.
 

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(17)    Begrav den här! +(0)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 04 Januari 2010 17:51:16

Johanna Parikka Altenstedt, fil lic i mediepedagogik / Media Literacy

Media literacy finns redan - på svenska heter det akademiska ämnet något missvisande mediepedagogik. Det är inte något stort ämne i Sverige, men i andra länder såsom Danmark, Finland och Tyskland, samt Storbritannien är det en erkänd akademisk disciplin. Bra att Camilla tar upp behovet.

Personligen tror jag att konsekvensneutraliteten har kvävt journalisternas intresse för vad publiken egentligen tycker eller hur den påverkas.