Det är inte en alldeles simpel sak att blicka tillbaka på det gångna året och lyfta fram några enstaka saker att kommentera. Ty, som det ofta heter, det är ju så mycket som har hänt. Man skulle givetvis kunna lyfta fram prisbelönta journalistiska bedrifter och annat som har fått stort genomslag. Men jag ska försöka undvika det. Här följer i alla fall några saker jag vill hissa och dissa.

Låt oss börja med det jag vill hissa.

Ett mycket bra initiativ hittar vi i senaste numret av grävartidskriften Scoop. Redaktionen problematiserar utvecklingen där frilansjournalister i allt större utsträckning ägnar delar av sin arbetstid åt PR. Redaktören Christina Kennedy konstaterar att många frilansare uppträder i olika roller under en och samma vecka:

”På måndagen lämnar de in en artikel till en kundtidning och på tisdagen tas de granskande brillorna på för en artikel åt en självständig redaktion”, skriver hon och kritiserar Journalistförbundets ”flathet” för att inte våga sätta ner foten.

Att journalistkåren granskar sig själva på det här sättet är ett sundhetstecken och bidrar positivt till diskussioner om etikfrågor.

En annan positiv sak är att mediernas kamp för att få Dawit Isaak frigiven intensifierats under 2009. När Svenska akademiens ständige sekreterare Peter Englunds appell för Dawit Isaak publicerades i november valde hela 91 tidningar att trycka texten.

Den breda uppslutningen visar mycket tydligt på att den fria världen inte tolererar att journalister spärras in för att de uttrycker oppositionella tankar.

När det gäller de saker som medierna hade kunnat prestera bättre under året som gick vill jag nämna rapporteringarna om vandalisering och bilbränder i svenska förorter och stadsdelar.

Jag har här på Second Opinion kunnat visa på allvarliga brister i tesen att det är sociala strukturer som förklarar varför unga killar bränner bilar och vandaliserar. Detta bekräftas också från forskarhåll, integrationsministern Nyamko Sabuni och boende i de omskrivna områdena. Problemet kan helt enkelt förstås bättre på grupp- och individnivå. När jag tidigare idag talade med Uppsalapolisens presstalesman Christer Nordström framhöll han det felaktiga i att stadsdelen Gottsunda jämförts i media med Rosengård i Malmö.

De ungdomar som intervjuades i reportaget här på Second Opinion menade att det var ganska lätt att dupera journalister till att skriva det de ville. Eller rättare sagt, de räknade ofta ut vad journalisterna ville höra – att det är på grund av utanförskap och fattigdom som de unga ställde till med bråk och vandalisering. De brände sedan av en rad saftiga kommentarer som blev tjusiga toppnyheter och rubriker. Vidare framkom också att en del unga killar blev triggade av medieuppmärksamheten kring bränderna.

Totalt har över 100 bilar brunnit i Uppsala i samband med höstens våldsamheter. Det har kostat polisen över en miljon extra kronor. Utredningen har varit exceptionellt stor och tär på den ordinarie polisverksamheten, enligt Mikael Malmberg, chef för förundersökningsroteln. När man blir varse om dessa saker är det lätt att fantasin drar iväg och man frestas att fundera i banor om hur många av bilbränderna som kunde ha undvikits om medierna hade haft is i magen och inte slagit på den stora trumman innan de berättigade frågorna fått adekvata svar.

Haore Sulaiman

Haores uppmaningar till journalisterna inför 2010:

SLUTA ta demokratin för given. Den måste ständigt vårdas och försvaras.

FORTSÄTT kampen för Dawit Isaak.

TÄNK PÅ att journalistik är ett kall (och inte bara ett yrke bland andra) att underhålla demokrati.

Redaktionens notering: Second Opinions redaktion sammanfattar vårt första år som mediegranskare. Därför har vi bett några av de som bidragit med inlägg hos oss att recensera medieåret 2009. 

Läs Haore Sulaimans second opinions under 2009:

Varför skriver inte medierna om övriga 191 kommuner?
"Journalister är lättlurade idioter"
Obama tänker som Bush om robotförsvar
Olika rubriker på samma nyhet
Konsten att vilseleda på ettan - men ändå inte
"Mediehoror" till forskare och tendentiösa journalister
Därför gjorde medierna K till good guy I Vojakkala-fallet