Visst känns det som ett tråkigt val av ord, men hur många rubriker har inte haft ändelsen -kris i år? Vi har alla genomlevt en finanskris. Banksystemet har skakats efter bolånekrisen. Klimatkrisen leder till misslyckade krisåtgärder i Köpenhamn, där polisen beslutar om nya krislagar.

Men nu efter Saabs undergång undrar jag om inte årets ord istället är kollaps. Kris är ett tillstånd medan kollaps är en händelse. Förutom Saab har de stora klassiska amerikanska bilmärkena mer eller mindre kollapsat in i finansiell härdsmälta. De stora amerikanska investmentbankerna med lustiga namn har fallit som korthus med en söndervittrande bostadsmarknad i bakgrunden. Många europeiska finansinstitutioner följde välvilligt med ner i avgrunden.

Men, peppar peppar, Swedbank står ännu. Samtidigt närmar sig den internationella operationen i Afghanistan en kollaps av Sovjetisk manér, medan skrytbyggena i Dubai fortsätter att sätta hela världsekonomin i gungning. Till och med sympatierna för president Obama ser ut att kollapsa.

På hemmaplan verkar regeringen vilja kämpa sig från ytterligare fyra år vid makten med en imponerande kollaps i väljarsympatier efter ack så många klantigheter och felsteg. Riksbanken kivas om när räntan ska höjas från den nuvarande rekordlåga nivån, eller om man vågar sänka hela vägen till noll. Slutligen blev det totalkollaps för svenska fotbollslandslaget som lyckades missa VM i Sydafrika. Ett skitår helt enkelt.

Men har något positivt kommit ur allt detta? Såklart, livet är aldrig svart eller vitt utan alltid grått. De svenska medierna har gjort ett ordentligt jobb i sina försök att förklara vad som ligger bakom den gigantiska krisen och alla kollapser. Inte många kände till termer såsom subprimelån, CDS:er eller visste vem Ben Bernanke var för ett år sedan.
Fortfarande är det många som inte har en aning om vad dessa saker är för något, men folks möjligheter att få lite ekonomibildning genom medierna har varit större än någonsin.

Jag minns särskild mycket imponerande grafik i en av de större morgontidningarna där en nyvaken och morgontrött kontorsråtta som jag själv gavs möjlighet att få en grundlig sammanfattning av finanskrisens bakgrund och effekter i fyrfärg. Mer sånt!

Men allt har såklart inte varit bra med ekonomirapporteringen. Rykten och spekulationer har fått mer utrymme än vanligt – speciellt i karusellerna runt Saab och Volvo. När reportrarnas kunskaper och kontakter inte räcker till är det lätt att skriva av vad utländska tidningar tycker eller vad en analytiker någonstans säger.

Alla dessa studier
Min stora aha-upplevelse i år är den uppsjö av artiklar som skrivs i svenska tidningsmedier med källan ”en brittisk studie”. Många av dessa letar sig in i Metro och ger upphov till skrattretande rubriker såsom var fjärde har bajs på händerna, fårens rapar lika illa som kornas fisar, och kvinnor bättre på att läsa manualer än män.

Årets favorit är dock en undersökning gjord av Kanarieöarnas turistråd i London, som slog fast att övergången till vintertid gör oss tröttare. Självklart kunde man läsa om detta i Metro. Märkligt då tidsomställningen innebär en extra timme att sova. Man kan ju undra vad varför ingen ifrågasatte en undersökning från en turist-ös intresseorganisation om nordeuropeiskt mörker?

Det är uppenbart att forskningsundersökningar allt för ofta hårdvinklas. Mer än en gång har en forskare utbrustit ”det var inte alls vad vi kom fram till” när jag beskrivit vad som står i tidningarna.

Det värsta exemplet för mig var när en forskare på Socialstyrelsen utlovade sidor med material om sjukdomen hypomani till en reporter. Men när materialet var insamlat upptäckte han till sin förfäran att artikeln redan var publicerad med den putslustiga rubriken ”Mår du alltför bra, då kan du vara sjuk”. Efter att jag presenterat mig och förklarat mitt ärende brast det nästan för forskaren som utbröt: 

- Jag accepterar inte denna artikel.

Vid sådana tillfällen känns det som om man gör ett nödvändigt jobb.

Årets tidningsanka
Årets riktiga bottennapp är dock knappast okänt. Jag väntar fortfarande på en vettig förklaring hur alla - reportern, fotografen, redaktören, bildchefen och så vidare - lyckades missa att bilderna på Wanja Lundby-Wedin som prydde förstasidan inte alls var på LO-chefen, utan en helt annan person. Personen som inte var Wanja Lundby-Wedin svarade helt enkelt ”här blir det inga svar” på reporterns frågor. Detta skrevs med klassiskt Expressenspråk: ”Här brister det för Wanja”.

Nytt år – nya nyheter
En gång per år publicerar den amerikanska nöjesgruppen Jibjab en sammanfattning av årets största nyheter i ett oftast välskrivet musikalframträdande i animerad form. Om det är lika roligt i år som i fjol är det värt en titt. Förhoppningsvis har Second Opinion snart möjlighet att göra liknande roliga saker. Jag önskar er alla ett gott nytt år.

Erik Durhan
erik.durhan@second-opinion.se