Frågan vart Volvo och Saab ska ta vägen är fortfarande öppen. Den mindre av de två har redan dödförklarats en gång, för att sedan åter uppvisa små tecken på liv. Tidningarna har dagligen varit fulla med nya artiklar och rykten, och inget slut verkar vara i sikte. Men är det motiverat med en sådan massiv bevakning? 

Mikael Wickelgren, fordonsforskare vid Högskolan i Skövde, förstår att intresset är stort, men tycker ändå att det varit lite mycket bilindustri i tidningarna under hösten.

– Man kan verkligen fråga sig om all denna bevakning varit motiverad.

– Jag har haft kontakter med journalister om detta under i ett års tid. Min generella bild är att det råder en minst sagt måttlig grad av kunskap bland svenska journalister om fordonsindustrin och vad den betyder för Sverige. Jag blir helt enkelt inte speciellt imponerad av hur inläst journalistkåren är på Saab och Volvo.

Han tar som exempel hur journalister ringer upp honom och andra fordonsforskare med enkla frågor som redaktionerna utan problem själva skulle kunnat ta reda på. Såsom varifrån en potentiell köpare kommer och vilken verksamhet de bedriver.

– Det tycks inte vara speciellt stort intresse att ta reda på något innan man ringer runt för att få en kommentar.

Matts Carlsson, fordonsanalytiker och VD på Göteborg Management Institute, tycker att fordonsbevakningen i stort varit saklig men på tok för negativ. Även han tvivlar på att den massiva artikelfloden varit motiverad.

– Det har varit för mycket stimbeteende. I Saabfallet har det förmedlats en domedagsstämning som bara till en mycket begränsad del baseras på sakliga argument. Och den förmedlade bilden har varit ensidigt. Positiva aspekter på företaget såsom kopplingen till flyget, miljöprofilen, avancerade industriprocesser och globalt märke har inte lyfts fram.

Bidragit negativt 

Mikael Wickelgren håller med om att bevakningen målat speciellt Saab men även Volvo i mörka färger. Detta har fått betydande effekter som sänkt bolagens chanser att överleva, säger han.

– Det har nästan bara handlat om att det nu är kris och fara på färde. En enda gång har det ringt en journalist som sagt; nu har vi enbart rapporterat negativt, så nu får du gärna prata om något i detta som är positivt.

Denna mörka bild anser Mikael Wickelgren står bakom en stor del av det missförtroende som finns mot Saab Automobile, och därmed har bidragit till att sänka fordonstillverkaren.

– Bevakningen har hela tiden eskalerat: Nu är det dåligt, men nu blir det ännu värre. I ett års tid har det låtit så medan tidningarna väntat på konkursen. Klart att förtroendet för bolaget drösat i golvet.
Han berömmer dock TTELA och närradion Väst som han tycker har försökt nyansera bevakningen av Saab och Volvo.

Koenigsegg och andra intressenter

Ett flertal olika intressenter har under året visat intresse för de två svenska fordonstillverkarna. Allt från kinesiska bilfabriker till amerikanska investeringsfonder. Mest uppmärksamhet har dock den lilla sportbilstillverkaren Koenigsegg i Ängelholm fått.

– Först var medierna lite nyfikna. Man undrade vad detta var för uppstickare. Sedan började man granska närmare och undersöka vilken grund bolaget stod på. På det hela taget en okej bevakning. Koenigsegg förtjänar ju att granskas precis som alla andra bolag, säger Mikael Wickelgren.

Att den nya intressenten Spyker inte kunnat granskas lika hårt förefaller naturligt för Mikael Wickelgren. Bolaget har varit med en mycket kortare tid i processen och har sitt säte i Nederländerna. Både i fallet Spyker och den troliga Volvoköparen, kinesiska Geely, har rykten och spekulationer spelat större roll i bevakningen än för Koeningsegg, säger han.

– Olika typer av personer med skilda grader av förtroendekapital har varit ute och kommenterat Geely, eller kinesiskt företagande i stort. I brist på fakta fylls det på med spekulationer.

Matts Carlsson håller med och slår fast att bevakningen av de utländska företagen som visat intresse för Saab och Volvo varit för negativ. I fallet Koenigsegg har det svängt mellan lätt nedlåtande till tendensiöst negativt, tycker han, med ordval såsom ska vi skratta eller gråta och Koenigsegg har storhetsvansinne.

Även bevakningen av andra intressenter har ibland varit tvivelaktig, tycker Matts Carlsson och tar som exempel artiklar som handlade om att kinesiska företag ofta stjäl patent.

– Till slut kom det en journalist som frågande mig om det verkligen fanns belägg för dessa påståenden. Alla företag kopierar varandra, men jag tycker det saknas belägg för den mer tendensiösa anklagelsen att kinesiska företag skulle vara värre än andra.

Bevakning i blågula färger

Mikael Wickelgren tycker att det förekommit en viss nationalistisk ådra i rapporteringen, men finner den samtidigt motiverad med bakgrund av bolagens långa historiska arv. Men han vänder sig emot hur en del artiklar varit väl simplistiska i sin rapportering om betydelserna av utländskt ägande.

- ”Hur är kinesiska och amerikanska fordonsföretag, och kommer inte deras sätt att göra affärer krocka med vårt svenska”, frågar sig tidningarna. Men de verkar inte reflektera över vad det är som ska krocka. Ingen har riktigt tagit tag i vad det skulle betyda med ett kinesiskt ägande av Volvo, om det nu skulle betyda någonting.

Matts Carlsson tycker tvärtemot att medierna och analytiker bortförklarat fordonsbolagets styrkor och överlevnadschanser som ”sentimentala”.

– Jag tycker det är en spännande paradox att medierna använt nationalism som ett argument för att bolagens överlevnadschanser och värde överdrivs.

De två fordonskarusellerna verkar vara långt ifrån över och den sista raden i år om Saab och Volvo är knappast skriven. Ingen av de två forskarna vill spekulera i bolagens respektive utsikter, men Matts Carlsson uppmanar medierna att se in i framtiden.

– Hur ska Saab, Volvo och för den delen; svenska samhället, positionera sig för framtiden?  Gå vidare från det dagsaktuella och titta vad vi behöver göra till 2015. Det vill jag se i tidningen.

Erik Durhan
erik.durhan@hotmail.com