Ungdomar med utlandsfödda föräldrar vill i högre grad plugga vidare, göra karriär och tjäna mycket pengar än ungdomar med svenskfödda föräldrar, skriver tidningen Metro.

Artikeln bygger på Ungdomsbarometerns undersökning, där över 10 000 ungdomar mellan 15 och 24 år får svara på frågor om vad som är avgörande vid ett framtida jobb. Fler barn till utlandsfödda betonar vikten av hög lön och status och fler är intresserade av att plugga vidare och göra karriär.

Media väljer ofta att vinkla på att skillnader mellan invandrare och icke-invandrare beror på kulturella skillnader, säger Mikael Hjerm, docent i sociologi på Umeå universitet.Han menar att det i själva verket är en klassfråga och inte kopplat till vilket land man, eller föräldern, är född i.

Saknar kontaktnät

”Barn till svenskfödda har ofta bra kontaktnät som genererar mycket, det har inte barn till invandrare. Åtminstone inte när det gäller att skaffa sig pengar och status. En av anledningarna till att det är viktigt för andra generationens invandrare att skaffa sig utbildning är att det ofta är enda sättet att gå. Det räcker inte att vara en ’framåt’ person, eftersom du måste övervinna många hinder i vägen i form av fördomar.”

”Lite krasst kan man säga att man gärna vill komma med förklaringar till sådana här resultat genom att säga att svenskar har en annan kultur – medan ’de där’ är på det ena eller andra sättet. Men det finns inget vetenskapligt stöd för den typen av förklaringar.”

Mikael Hjerm poängterar att han inte har något egentligt problem med nyheten, även om han naturligtvis föredrar lite mer analys. Det kan vara rimligt att dela upp individer i kategorierna som Metro har valt, om frågan är relevant och det rör sig om grupper av individer. Nyheten kan tolkas både positiv och negativ.

”Det är positivt att barnen till invandrare vill eller kommer att vidareutbilda sig, vilket motverkar segregation. Men den har också en negativ sida om man tänker att de gör så för att de inte har några andra val.”

Ambitiös på flera sätt

Metro skriver i sin rubrik att ”utlandsföddas barn är mer ambitiösa”. Man kan vara ambitiös på en mängd sätt, påpekar Mikael Hjerm.

”Den lexikala tolkningen av att vara ambitiös innebär ju inte heller att vilja uppnå status och få pengar, naturligtvis.”

”I förlängningen är utbildning den enda vägen för gruppen som helhet. Tänk så här: Person A är väldigt rik och person B är väldigt fattig. Fråga dem om pengar är viktig och person A kommer att svara nej, medan person B kommer att svara ja.”

Freja Salö

freja.saloe@second-opinion.se