Fuktskadeproblem i hus konstruerade med enstegstätade fasader har varit en medieföljetong under hösten. Byggmetoden har utsatts för hård kritik och dömts ut av aktörer som Boverket och Villaägarnas Riksförbund.  Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, ett helstatligt aktiebolag, publicerade för en tid sedan en rapport om den ifrågasatta byggformen. Forskningen finansierades av Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF.

Studien slog fast att 55 procent av de hus som byggts med enstegsmetoden fått så svåra fuktskador att en hel fasad måste bytas ut och SP presenterade ett antal rekommendationer för att undvika framtida felbyggnation.

Men nu utsätts rapporten i sin tur för häftig kritik från Villaägarna. En rubrik i Svenska Dagbladet förkunnar utan citationstecken att ”fuktskador på tiotusentals hus mörkas” . Villaägarna slår i artikeln fast att 99 procent av de undersökta fastigheterna uppvisar otätheter där vatten kan läcka in. Samtidigt uppvisar 98 procent av ett antal speciellt undersökta hus ”riklig och synlig påväxt av mikroorganismer”. Denna information ska SP ha dolt i rapporten, och räknats fram av Villaägarna vid en genomgång av materialet.

Att 98 procent av ett hundratal hus var kraftigt mögelskadade låter mycket. Dock är siffran missvisande, enligt SP:s kommunikationschef Cecilia Nielsen. Husen undersöktes speciellt just för att de redan hade indikationer på mögelskador.

– Skulle man gjort samma närmare undersökning på alla 821 kontrollerade hus skulle siffran blivit helt annorlunda och mycket lägre än 98 procent, säger hon.

Ifrågasatt oberoende

I SvD-artikeln riktar Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund, hård kritik mot SP:s oberoende. Inga konsumentintressen fanns med i undersökningen, men däremot representanter för byggbolagen.  Detta faktum, samt att SBUF stått för finansieringen, ”förefaller onekligt ha påverkat redovisningen av antalet skadade hus och vilka åtgärder som behöver vidtas”.

Villaägarna listar 10 skäl som gör att de anser att rapporten från SP närmast ska ses som en partsinlaga från byggbranschen.

– Problemet är mycket större än vad SP vill medge. Det visar deras egen statistik. Samtidigt är det mycket dyrt att åtgärda felen. Sammantaget rör det sig om upp till 160 000 bostäder som byggdes under 90-talet och 00-talet. Men nya byggs fortfarande, säger Ulf Stenberg.

Han är dock inte kritisk till mediernas hantering av frågan eller hur SP:s rapport har lyfts fram. Men en av anledningarna bakom att Villaägarna genomfört sin egen analys är att SP:s rapport ”schablonmässigt” hänvisas till av medierna, byggbolagen och domstolarna, säger han.

– Det är inte lätt att ta till sig SP:s rapport. Den är på cirka 100 sidor. Tänk dig en journalist som ska gå igenom alltihopa, det blir svårgenomträngligt. För att hitta de siffror vi tagit fram måste man räkna baklänges i SP:s egen statistik. 

”Ingen partsinlaga”

Cecilia Nielsen tycker att SvD:s rubriksättning är typisk nyhetsjournalistik.

– Då brukar man ju skruva lite på rubrikerna.
SP avvisar bestämt att deras rapport skulle handla om en partsinlaga från byggbranschen.

– Vi mörkar absolut ingenting, det är helt felaktigt. Vårt oberoende är en grundsten. Men sedan kan man tolka resultaten olika.

Ingemar Samuelsson är en av författarna till SP:s rapport. Han förklarar att när problemet med byggtekniken upptäcktes för drygt två år sedan utbröt stor oro i byggbranschen. Därför fick SP uppdraget av SBUF.

– Allt vårt arbete är ju på uppdrag, men det är ur teknisk synvinkel helt opartiskt. Den som beställer får en rapport men den kanske inte visar vad han vill se. Med bakgrund av artikeln så kanske det skulle varit bra om det funnits med en representant från Villaägarna i undersökningen, men då larmet gick fanns det inte ens på kartan. Detta var ju byggbranschens problem, säger han.

Ingemar Samuelsson är förvånad över Villaägarnas slutsatser och SvD:s rubriksättning. Han berättar att SP blivit kritiserade från flera håll för att gå ut och oroa folk i onödan med den pessimistiska rapporten.

– Att 55 procent av husen är så pass skadade att en hel fasad måste bytas ut är en skadefrekvens som är oacceptabel. Nästan det värsta scenario man kan tänka sig, säger han.

– Men vi säger också att nästan alla övriga hus uppvisar lokala skador som måste åtgärdas. Vi skriver att alla hus, även de som inte uppvisar skador, ska åtgärdas så att inga framtida skador uppstår. Allt detta finns med studien i betydligt större utsträckning än vad som framgår av Villaägarnas kritik.

Rapporten ligger ute för vem som helst att läsa och analysera, säger Cecilia Nielsen och lägger till att om någon vill veta mer eller få hjälp att förstå studien finns SP:s experter redo att svara på frågor.

Cecilia Nielsen tycker det är bra att medierna tagit frågan om fuktskadade hus med enstegsfasader på allvar och tycker att bevakningen under hösten varit ”någorlunda bra” på att få fram det centrala.

Hur ska konsumenterna tänka runt det här? Villaägarna säger att 99 procent av husen kan läcka, ni säger att 55 procent uppvisar svåra skador.
– Vi säger ingenting om hur de ska tänka. Vi drar slutsatser av de 800 hus som var med i undersökningen och det är verkligen inte alla. Alla är nu överens om att detta är en känslig konstruktion. Vi är som sagt oberoende och tar inte ställning för eller emot. Tillsammans med byggbranschen har vi tagit fram ett kvalitetssäkringssystem, men ännu har ingen kommit igång och certifierat sig.

Fotnot: Det framgår av SP:s Rapport (2009: 16, sid: 32) att 15 000 – 30 000 fastigheter är byggda med olika sorters fasadsystem. Det motsvarar 110 000 – 160 000 lägenheter.

Relaterat: DN1, DN2, DN3