Niclas Damsgaard är ekonom på konsultföretaget Econ Pöyry och expert på elmarknadsfrågor. Han säger att förändringen leder till en höjning av elpriset för konsumenter i södra Sverige.

- Det är omöjligt att veta exakt hur mycket, men våra simuleringar visar att det handlar om 4-5 öre per kilowattimme i södra Sverige, säger Niclas Damsgaard.

Prisskillnaderna timme för timme kan också vara betydligt större än 4-5 öre/kWh eftersom prisstrukturen blir mer lik den på kontinenten med större prisvariationer, menar Niclas Damsgaard.

Detta har också betydelse för kostnaderna för en eluppvärmd villa eftersom de normalt sett förbrukar mer i höglastperioder till exempel när det är kallt och prisskillnaden är normalt sett större då.

Till detta ska läggas ett ökat pris beroende på ökade kostnader när det gäller att hantera risken för prisförändringar. Kostnaden för riskhantering är olika för olika elleverantörer beroende på kundstruktur och produktionsförhållanden.

- Vi har gjort en beräkning på våra förhållanden och vi tror att den ökade riskkostnaden kommer att landa på ytterligare två kanske tre öre per kilowattimme för våra kunder, säger Magnus Thysell som är ansvarig för energihandeln på Lunds Energikoncernen.

På en typisk årsförbrukning för en eluppvärmd villa på 30.000 kilowattimmar blir den totala kostnadsökningen i så fall uppemot 2.000 kronor per år.

Tony Rostens bedömning är att elpriset för konsumenter i norra Sverige kan komma att sjunka jämfört med det nuvarande priset.

- På slutkundmarknaden är konkurrensen är hård och resultatet kan bli sänkta marginaler för elhandelsföretagen. Vi har väldigt många elhandlare i Sverige idag och det här kan leda till att några aktörer försvinner, men det är inget som försämrar konkurrensen, säger Tony Rosten som är ställföreträdande Generaldirektör på Energimarknadsinspektionen.

Branschorganisationen Svensk Energi menar istället att färre aktörer som erbjuder färre produkter innebär sämre valmöjligheter för konsumenterna och därmed försvagad konkurrens.
Magnus Thysell menar att indelningen i prisområden kan vara rationell ur ett elsystem-perspektiv. Men inte ur ett svenskt konkurrensperspektiv.

- Det blir en konkurrensnackdel att förlägga elintensiv verksamhet till södra Sverige nu. Jag undrar om våra regionala politiker har förstått det här nere i södra Sverige, säger Magnus Thysell.

Information till kunderna
Magnus Thysell menar att någon måste ta på sig att förklara vad det är som händer för svenska elkonsumenter. Han anser att det är myndigheterna som borde informera eftersom det handlar om politiska beslut, men att de har signalerat att de är upp till företagen på marknaden.

Prisområden minskar behovet av elöverföring
En stor del av konsumtionen av el i Sverige sker i södra Sverige medan en stor del av produktionen sker i norra Sverige. I södra Sverige är förbrukningen av el ungefär tre gånger så stor som produktionen, säger Niclas Damsgaard.

- Man kan säga att de som bor i södra Sverige nu kommer att få betala kostnaden för nedläggningen av Barsebäcks kärnkraftverk, menar Niclas Damsgaard.

Problemet har delvis sina rötter 1999 när politikerna bestämde att Barsebäck skulle stängas. Då ökade behovet av att överföra el till södra Sverige från Norrland. Eftersom överföringskapaciteten är begränsad fick det konsekvenser för danskarna som inte längre erbjöds att köpa lika mycket billig svensk el.
Det svenska elnätet planerades för länge sedan med utgångspunkten att elen skulle produceras i hög grad i norr och konsumeras i söder. När det nu skapats en gemensam marknad för elproduktion i Norden – som omsätts på elbörsen Nordpool – så räcker inte näten alltid till.

- I takt med att den nordiska elmarknaden är på väg att kopplas samman med den europeiska så blir det allt mer ohållbart att hålla samman Sverige som ett prisområde, säger Tony Rosten. Den här utvecklingen är oundviklig för en fortsatt utveckling av en gemensam marknad. Sedan har utvecklingen påskyndats av att Danmark protesterat i EU mot att Sverige stryper exporten.

Elmarknaderna i Europa är på väg att slås samman för att skapa konkurrens och prispress. Då behövs en ordning som tar hänsyn till att förhållandet mellan konsumtion och produktion varierar. I teorin skulle man kunna producera elen till exempel i Norrland och konsumera den någon annanstans och ha ett gemensamt pris i hela Europa, men då krävs det stor överföringskapacitet i form av kablar som idag inte finns.

Danmark vill köpa billig svensk el men brist på överföringskapacitet från norra Sverige har lett till att den svenska myndigheten Svenska Kraftnät bromsat exporten. EU-kommissionen har ålagt Sverige att öppna exporten och Svenska Kraftnät har bestämt att Sverige ska delas in i prisområden från sommaren 2011. Förväntat resultat är alltså att priset på el går upp i södra Sverige, att exporten till Danmark därför minskar och att behovet av överföringskapacitet bli mindre.

När kommer investeringarna?
Energiföretaget Fortum påtalar att det vore bättre att snabba på investeringarna i överföringskapacitet – som enligt Fortum är det verkliga problemet - och att de föreslagna prisområdena kommer att minska incitamenten att investera.

- De redan överenskomna investeringarna i elnät borde påskyndas, säger Per Langer VD Fortum Sverige i ett pressmeddelande.

Och Magnus Thysell håller med men är pessimistisk när det gäller den gällande tidplanen och pekar på att tillståndsprocesserna är för långsamma beroende på till exempel möjligheterna att överklaga beslut.

- Sydlänken som kommer att minska prisområdesskillnaderna är planerad att tas i drift 2013, säger han. Men det är nog ingen som tror att den blir klar då, för den har inte alla tillstånd klara. Den ska gå nära tätbebyggda områden som till exempel Linköping och Jönköping.

Det hade varit bättre att betala en straffavgift till Danmark och bygga klart sydvästlänken, menar Magnus Thysell och han tror att vi nu istället får vi några år med tappat förtroende för den konkurrensutsatta elmarknaden.

Utredningar har tidigare visat att det behövs investeringar för att få bort flaskhalsarna i elnätet. Tony Rosten menar att det inte är realistiskt att bygga bort alla flaskhalsar i nätet eftersom det inte är samhällsekonomiskt lönsamt.

Att det behövs kraftfulla investeringar är något som Magnus Thysell trycker på med de nya prisområdena försvinner ett viktigt incitament för Svenska Kraftnät att forcera planerad utbyggnad.

Stora prisområden bättre än små
Frågan om prisområden utreddes för ett par år sedan tillsammans av Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv. Då kom man fram till prisområdena skulle hållas så stora som möjligt för att främja konkurrensen. Man konstaterade också att om sydligaste Sverige skulle bli ett prisområde skilt från övriga Sverige så skulle det leda till försämrad konkurrens.

”En sådan försämring av konkurrensen på kraftmarknaden får extra allvarliga konsekvenser för fristående elhandelsföretags möjligheter att konkurrera på lika villkor i elförsäljningen i sydligaste Sverige.” konstaterade de fyra parterna.

Istället förordade utredningen att gränsen skulle gå i mellersta Sverige som i så fall skulle delas i två områden. Nu råder det dock delade meningar och det talas om att dela in Sverige i fyra områden.

Tony Rosten menar att det inte längre är möjligt att hålla samman elsystemet om man delar in Sverige i två områden eftersom exportbegränsningar inte är tillåtna.

- För att följa regelverket och vara säkra på att inte behöva tillgripa ransonering i ansträngda situationer så behövs minst tre områden, säger Tony Rosten.

En annan lösning för att skapa större prisområden vore att gå över nationsgränserna. Ett naturligt prisområde skulle vara till exempel södra Sverige och Själland, säger han.

- Det kan bli så. Nu blir detta ett första steg, sedan kan ett andra steg blir ett område Södra Sverige – Själland, vi får se.

Fortum och Lunds Energikoncernen däremot menar att en indelning av Sverige i fyra områden försämrar konkurrensen, minskar investeringsviljan och står i konflikt med EU:s ambitioner att skapa en gemensam europeisk grossistmarknad.

Mothandel dyrt alternativ
Det talas ibland om att ”mothandel” är ett sätt att klara av kapacitetsbristen i näten. Det innebär i praktiken att Svenska Kraftnät går in och ersätter elproducenter för att de ska öka eller minska sin produktion när näten är hårt ansträngda. Tony Rosten påpekar att kostnaderna för detta kan bli mycket stora och att även de tillslut hamnar på nätavgifterna hos konsumenterna och att det är inte säkert att alla situationer går att klara med mothandel. Magnus Thysell menar istället att kostnaderna för mothandel är just den ”piska” som myndigheterna och Svenska Kraftnät behöver för att investeringarna ska komma till stånd snabbt.

Relaterad läsning: DN, GP, DN, Sydsvenskan