Under veckan skrev Resumé att tidningen Villalivs chefredaktör Ingrid Carlqvist blivit uppsagd på grund av att hon på sin privata blogg skrivit om män som utsatts för falska anklagelser om sexövergrepp. Second Opinion har inte lyckats nå Villalivs vd Fredrik Lindblad för att få hans version av historien. Händelsen aktualiserar dock frågan om journalisters användande av sociala medier.

Positivt med sidouppdrag
Rebecka Bohlin är före detta chefredaktör på Arbetaren och nu nyhetsredaktör på systertidningen Zenit. Hon berättar att man har två kollektiva bloggar på Arbetaren, som alla i redaktionen kan skriva i. Rebecka Bohlin säger att det har gjort att de anställda haft lite tid till att skriva i andra bloggar.

I övrigt har inte frågan varit aktuell. Den enda medarbetaren som haft en egen blogg stängde ned den, helt enkelt för att det inte fanns tid att driva den vid sidan av att skriva på Arbetarens egna bloggar, säger Rebecca Bohlin.

När det gäller annat politiskt engagemang vid sidan om reporterjobbet så har Arbetaren en positiv inställning, så länge det går i linje med i tidningens åsikter.
-  Många redaktioner förbjuder anställda att överhuvudtaget ha sidouppdrag. Så tänker inte vi. Vill en reporter vara debattledare för en paneldebatt som Amnesty anordnar så har vi ingenting emot det. Vi ser det som en tillgång att våra reportar får mer kunskaper i frågan, säger Rebecka Bohlin.

Neutralitet en illusion
- Det är en illusion att alla ska kunna vara neutrala. Det är bättre om reportrarna öppet kan redovisa sina politiska åsikter, säger Rebecka Bohlin.

Hon säger att det inte kommit till en punkt där det funnits ett behov av att formulera gränser för medarbetares politiska engagemang. Samtidigt säger hon att det skulle vara olämpligt att vara partipolitiskt aktiv.

- Men det är skillnad på partier och gräsrotsorganisationer. Enfrågerörelser kan vara mer öppna mot människor med olika åsikter. Men då ska sakfrågan man driver ligga i linje med tidningens uppfattning, säger Reckecka Bohlin.

Sunt förnuft-faktor
Björn Hedensjö är redaktionschef på Dn.se. Det här är inte en fråga han tagit ett särskilt grepp om men han är generellt positiv till att medarbetare använder sig av sociala medier.

- Det bidrar till deras förståelse för hur internet fungerar. Så länge de används med gott omdöme så har jag inte sett en anledning att sätta några gränser. Det finns en sunt förnuft-faktor som verkar vara fullt tillräcklig, säger Björn Hedensjö.

Inte lämpligt att vara politiskt engagerad
- Självklart kan det uppstå situationer då man måste sätta en gräns. Men jag har inte stött på en sådan situation här eller på någon annan arbetsplats, säger Björn Hedensjö.

Kan man vara politiskt engagerad privat om man jobbar på DN?

- Generellt ska man undvika sånt som gör att ens bevakning kan ifrågasättas. Men det kan bedömas från fall till fall. Grupper på Facebook är ju också en slags enfrågerörelser. Det är hopplöst och inte heller önskvärt att jaga folk i såna sammanhang, säger Björn Hedensjö.

Var tjugonde har särskilda restriktioner
Tidningen Medievärlden har gjort en undersökning om gränserna för journalisters politiska engagemang bland 58 ansvariga utgivare i tidningssverige. Undersökningen visar att mer än 40 procent inte har några restriktioner alls. Var tionde ansvarig utgivare anser att journalister inte får vara aktivt engagerade och var tjugonde tidning har särskilda restriktioner för vissa partier eller föreningar. Bara tre procent förbjuder medlemskap i partier.

Erik Wiklund
erik.wiklund@second-opinion.se




Relaterad läsning:

Expressen: Ingrid Carlqvist - Jag fick sparken för mina åsikter