Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.lakartidningen.se 07 December 2009 / Vetenskap
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(38)     Begrav den här! +(3)

Invandrarstatus mörklagd i DN-artikel om självmord

sjalvmord_430.jpg
Foto: stock.xchng

I en artikel i DN rapporterades nyligen fyndet "Större självmordsrisk för ensamma pojkar". Artikeln baserades på en rapport från forskare vid Stockholms universitet, doktorand Jerko Rojas och professor Sten-Åke Stenberg.

De underliggande riskfaktorerna för det beteendet är enligt artikeln ensamhetsupplevelsen, att växa upp i familjen med socialbidrag och att vara borta från skolan utan att vara sjuk. En viktig och epidemiologiskt avgörande variabel har emellertid mörklagts. Nämligen invandrarstatus.

Dela |


Etnicitet och invandrarskap har istället visats i våra analyser vid Karolinska Institutet (Självmorden ökar starkt bland unga invandrare, publicerad bland annat i DN debatt 21/09 2007) som potent riskfaktor faktor gällande ökade självmord bland unga i Sverige, i synnerhet bland pojkar. Denna variabel har inte ens nämnts i DN-artikeln. Varför?

Faktum är att i "självmord bland unga" - alltså i åldersgruppen 15 till 24 år, kunde vi konstatera att en tredjedel av dödsfallen gäller unga invandrare. I mer precisa vetenskapliga termer kan vi säga att skillnaden mellan utrikesfödda invandrare och svenska ungdomar som dör av självmord i Sverige enligt min forskning är högst signifikant. (P = 0.0001 Chi square 24.88).


Det är oroväckande att svenska myndigheter antingen förnekar statistiken totalt eller nonchalerar denna konkreta problematik, med användning av näst intill absurda pseudoförklaringar. Redan för ett par år sedan uttalade sig exempelvis Helena Silfverhielm, Socialstyrelsens psykiatriexpert, i SvD-artikeln Självmorden bland unga ökar (24/2 2007), om att "Det blir allt vanligare att unga människor får vård sedan de försökt ta sitt liv":

- "Det kan bero på att fler söker sig till vården, det kanske inte är så att det är en reell ökning. Eller också är det det. Det kan bero på att det i dag är svårare att vara ung, det ställs högre krav på de unga."

Inga strukturella förklaringar, inte ett ord om riskgrupper. Och detta samtidigt som Socialstyrelsen tillhandahållit mig de obearbetade data som avslöjade den höga överrepresentationen av unga invandrare i den svenska självmordsstatistiken, efter en enkel chi-kvadrat-analys.

Ett annat sätt som statsmakten i Sverige använder sig för att inte behöva ställa tills svars internationellt, är att konsekvent förneka att statistiken över självmord av asylsökande flyktingar förs i landet överhuvudtaget.

Det är bara de mantalsskrivna i Sverige som figurerar i den svenska statistiken, heter det. Som om polisen eller invandrarverket inte skulle veta vilka unga som tänder eld på sig i Arlanda, hänger sig under arrest, etcetera.

Den studerade överrepresentationen av invandrare skulle alltså kunna vara ännu större om man införde asylsökandes fall i den totala statistiken som avser invandrarsjälvmord.

Att rapportera om den nationella självmordsstatistiken i Sverige utan att referera till att Sveriges invandrargrupper är överrepresenterade är enligt min åsikt vetenskapligt ohederligt. Denna mörkläggning har försiggått i publikation efter publikation och är onekligen politiskt orkestrerad.


För några veckor sedan lämnade jag i protest ett sedvanligt sammanträde med Sveriges socialmedicinprofessorer vid Karolinska Institutet. Anledningen var att det blev känt på mötet att det senaste numret av Socialmedicinska tidskriften hade självmord i Sverige som specialtema, dock utan att referera till den ovan nämnda överrepresentationen av invandrare. Professorerna som ansvarade för publikationen var med på mötet. Egentligen är alla inom det folkhälsovetenskapliga forskarfältet medvetna om att den överrepresentationen har blivit ett påtagligt fenomen inom suicidbeteende i Sverige.

Vid ett annat tillfälle för ett par år sedan hade en antagningskommitté, bestående av tre professorer vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, refuserat ett doktorsavhandlingsprojekt om temat omkring utrikesfödda självmord "på grund av vissa vetenskapliga brister". I själva verket var designen till punkt och pricka metodologiskt identisk med en studie från Harvard Medical School som publicerades med beröm i Acta Psychiatrica Scandinavica.

Studenten i fråga blev senare antagen efter att ha bytt tema för sitt avhandlingsprojekt.

Vem, eller vad, vill man skydda, kan man undra? Är det rädslan att få internationella blickar fokuserade på hur egentligen Sverige behandlar sina invandrare?

Handlar det om att man inte vill "besudla" den svenska välfärdens goda renommé genom att göra allmänt känt att de flesta invandrare som dör av självmord dör alldeles ensamma och i misär, något som är dessvärre ett faktum?

De flesta bland de offer som påträffats utomhus eller i en avlägsen park är invandrare, de flesta fall bland så kallade oklara fall (det vill säga fall där rättsläkaren är inte säker på huruvida den dödliga skadan är självtillfogad, dock är externt agerande uteslutet) är invandrare. Osäkerheten i rättsläkarens diagnostik beror i många fall på att bland dessa invandrare som dör hemma kan det ta ibland flera veckor innan någon upptäcker deras död och därmed är deras kroppar tekniskt svåra att obducera.


Eller är det därför att den vetenskapligt fastlagda statistiska överrepresentationen av invandrare i svenska självmord krossar sönder den osanna invandrarbilden som spridits i den bemärkelsen av kulturrasister?

Allt ovan måste ses mot bakgrunden av det allt hårdare klimatet gentemot flyktingar i Sverige. Detta föranleder naturligtvis reflektionen om hur mycket det klimatet beror på ynkliga politikers - och därtill den fariseiska forskarkårens - anpassningar till SD:s populistiska positioner.

De verkliga faktorerna bakom detta makabra och på riktigt dödliga fenomen – självmord bland unga pojkar, mestadels invandrare – måste utredas grundligt av internationella organ!

Marcello Ferrada-Noli

Fotnot: Originalartikel ska egentligen vara "Större självmordsrisk för ensamma pojkar" som publicerades av Staffan Kihlström i DN 5/12 2009, sidan 12. Eftersom den ej finns online har Second Opinions redaktion länkat till en annan artikel på samma tema. Kritiken gäller alltså inte den länkade artikeln.

Mer läsning:


Mera vetenskaplig information om invandrarsjälvmord finns i tidigare debattartiklar undertecknad har publicerat i Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Läkartidningen.

Vetenskapliga artiklar om självmord bland invandrare i Sverige här (Google scholar, search item: suicide immigrant Sweden) alternative Medline / Pubmed.

Särskilt om självmordbeteende bland asylsökande:
Ferrada-Noli, M. Traumatisk stress och flyktingars suicidbeteende – epidemiologiska fynd.
Läkartidningen, Nr 44, 2001, Volym 98
Ferrada-Noli, M. Tortyr och självmordsbeteende bland asylsökande. I Ekblad & Wasserman (red): Tidigt upptäckt och preventiv behandling av asylsökande i riskzonen för självmord.

Stressforskningrapporter nr 304-2002. Institutet för psykosocial medicin. S 21-24. [Torture and suicidal behaviour in asylum-seekers].

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(38)    Begrav den här! +(3)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 17 December 2009 13:17:19

Hjalmar Högberg

Filmare/Musiker

Jag är relativft ny musiker/artist som enbart gör låtar om samhällsrelaterade saker. Förra gången vare "How can you" som handla om att vara fördomsfri mot personer som har AD/HD & Asperger's syndrom ´vilket funkade bra I mitt nya musik/video-tema så handlar det om rasismens olika sidor, därav vad man kan göra för att undvika den. Håller på med 3-4 olika kortfilmer jag skrev då rasismdebatten var som mest tyst samma period som jag föreläste som Agent fördomsfri om människor i samhället. mvh//Hjalle

Det är ju betydligt mer vithyade än mörkhyade som tar livet av sig sådär kan man inte komma undan med att invandrare inte avgör just om mörka och vita men det är rätt att de ökar bland
unga invandrarpojkar

däremot äre oftast invandrare som har rätt ljus hud och inte ens är mulatter så om man skulle säga mörkhyade tar livet av sig lika mycket som vita har man fel och de finns de andra siffror som bevisar må du tro

dessutom borde du inse att man kan skriva på
sätt som gör att de inte misstolkas

//Hjalle

Den 08 December 2009 15:59:45

Johanna Parikka Altenstedt

Detta är sannerligen en intressant diskussion. Jag tror dessutom att vi är ganska överens om det mesta. Att betona det egna språkets betydelse dels som kommunikations- och informationsbärare, men också som identitetsbyggkloss är inte på något sätt en motsats till majoritetsspråket. Vi kan lära oss både och. Men när det krånglar av någon anledning, då uppstår problem. Till exempel talas det mycket om hur viktigt det är att lära sig svenska - något jag håller med om till 100 %. Men sällan hör man experter berätta om ett ganska så vanligt problem: att många äldre tappar sina inlärda språk.

Inom sjukvården finns det en doktorsavhandling från Karolinska institutet (2004) som visar hur viktigt det egna språket är inom sjukvården, särskilt hos den äldre befolkningen. Men det torde gälla de flesta. När man talar om svåra saker vill man prata på sitt modersmål - och då förstår man bäst också. Att få cancerbesked tolkad med en främmande tolk är inget att rekommendera. Vidare finns det en trovärdighet mellan en läkare och patient som pratar samma språk. Och då tar man ju till sig råden och recepten på ett annat sätt. Alla som hamnat hos läkare under utlandssemestern vet hur det känns "konstigt" när saker och ting görs på annat / nytt sätt och inte som "vi gör därhemma".

Jag har själv vittnat om fall där äldre finländare efter 40 år i landet har på grund av sjukdom helt plötsligt tappat det inlärda språket (svenska) och gått över till finska igen, det gör många som regregerar i ålderns höst. Då har det sista scenariot i livet varit ett långt lidande i en sjukvård som inte talar ens språk - men dessutom barn som inte kan tala med sin svårt sjuka förälder! De hade ju blivit enspråkiga svenskar...Det är en situation som skapar mycket ångest hos vem som helst, och det är inte svårt att tappa livslusten i en sådan social isolering.

Avhandlingen som jag talar om är:

Heikkilä, Kristiina
The role of ethnic identity in care of elderly Finnish immigrants
http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-802-5/

Den 08 December 2009 13:18:25

Marcello Ferrada-Noli

Medicine doktor i psykiatri. Professor emeritus i folkhälsovetenskap inrkt. epidemiologi

Publishes in Sweden Professors blogg, which has extensively treated the case Assange, including guest-contributions by author Naomi Wolf, Media and Human-Rights lawyer Jennifer Robinson and attorney/journalist Andrew Kreig. Marcello Ferrada-Noli is PhD in Psychiatry (Karolinska Institutet) and Professor Emeritus of Public Health Sciences esp. Epidemiology. Formerly Research Fellow in Social Medicine at Harvard Medical School, he is currently Senior Advisor at Stockholm University (Immunology Dept). At present living in Italy.

Tack för Din kommentar.

När det gäller finska invandrare i Sverige stämmer det att dessa begår självmord i mycket större utsträckning än finländare i Finland. I materialet motsvarande fem konsekutiva år av självmord i Sverige som jag redovisade i publikationen "A cross-cultural breakdown of Swedish suicide" (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9272194) gick det att statistiskt fastlägga bl.a. att finska invandrares självmordstal i Sverige var signifikant högre än det motsvarande talet för finländares självmord i Finland. Alltså, 54 självmordsfall per 100 000 individer (finländare i Sverige) jämfört med 28 självmordsfall per 100 000 individer bosatt i Finland. Det var i 90-talet och statistiken avser den totala ”self-inflicet injury” grupp som inkluderar oklara fall men exkluderar olyckor.

Mitt forskningsmaterial visade också att finländare i Sverige dog av självmord 2.2 gånger mer än vad som ”förväntades” enligt deras representation i den totala befolkningen i Sverige. I konkret, under den femårsperioden registrerades 589 fall av självmord som begicks av finska invandrare medan den ”förväntade” siffran – med tanke på finländares aktuella proportion i den totala befolkningen – var endast 263 fall. Ett nyare material 2001-2005 har visat ungefär samma tendens gällande överrepresentationen i själmordsstatistiken.

Däremot vad beträffar behandlingen av invandrarspråken i skolan instämmer min åsikt inte direkt med Din. I allmänna termer tycker jag att de resurser som samhället använder för att förstärka hemspråksundervisning skall i stället användas för att ge extra svensk språkundervisning till invandrarbarn som av diverse anledningar har mindre förutsättningar för att annars lära sig eller praktisera det svenska språket mer kontinuerligt.

Jag inser ovan som ett viktigt verktyg för att dessa invandrare som har bestämt sig att stanna i Sverige, och vara delaktiga med kvalité, skall ha bättre förutsättningar. Dock är detta förvisso igen garanti - skall man tillägga - eftersom det ändå finns andra väldiga aspekter i samhällets bemötande som invandrare skall övervinna med egen kraft. Också, ökad satsning på svenska språket skulle säkerligen hjälpa mot den ”oförmåga att förstå det svenska samhällets komplicerade och distinkta koder ”, som Du påpekar.

Emellertid erkänner jag gärna att kulturella referenser som invandrare/flyktingar tar från hemlandet såsom språk, politisk engagemang mot förtryck, konst, och andra aspekter i det sociala arvet - även via föräldrarna - utgör en viktig komponent för individens stolta integritet. Oavsett födelseland.

Den 07 December 2009 20:57:46

Johanna Parikka Altenstedt, fil lic

Tack för en bra artikel!

Forskningen har länge sedan fastlagt att finländare i Sverige (finnar särskilt, de med finska som modersmål) har betydligt högre självmordsstatistik än majoritetssvenskar. Det hade varit bekvämt att förklara detta med allmänt högt självmordstal bland olika generationer av finnar.

Men när man vet att deras finska/finländska kusiner i Finland inte alls har samma höga självmordstal måste blicken vändas mot Sverige och orsaken sökas här.

Men varken journalistiken eller sjuvården har velat se den etniska faktorn som något viktigt i människornas liv och hälsa. Till exempel inom socialtjänsten är det vanligt att när man gör ett ingrepp som omhändertagande av barn, så struntar man i deras etniska identitet när en fosterfamiljplacering genomförs. Behandlingen av invandrarspråken i skolan, vården och i samhället övrigt visar också förakt mot stora invandrarspråk - grannlandets finska går knappt läsa i skolan och svensken som väljer att plugga finska får tusen märkliga frågor om "varför"! Polska som är ett av EU:s största språk går att plugga i Karlskrona men knappt utanför Blekinge. Modersmålslärare behandlas i skolorna som något som katten släpat in, och skolorna undergräver invandrarföräldrarnas auktoritet genom att hela tiden signalera att det etniska ska döljas - utom på vissa festivaldagar, då man ska ta fram "hemlandets mat och musik" - som cirkuskonster ungefär.

Samhället signalerar oavbrutet till oss som kommit hit som invandrare att "din bakgrund, dina kunskaper och erfarenheter från hemlandet, ditt språk, din utbildning - de är inte värda något". Du är bara värdig medborgare om du "blir svensk".

Kombinera detta med arbetslöshet, ensamhet och kanske oförmåga att förstå det svenska samhällets komplicerade och distinkta koder - det behövs inte mycket mer för en recept i suicidialt beteende.

Det är hög tid att börja prata med invandrarna istället för om dem. Och ibland får man kanske då prata på ett annat språk - det krävs ett helt ny inkluderande grepp om man menar allvar att bryta utanförskapet.

Problemet är bara politiskt, att inga partier vill ta tag i detta eftersom just den gruppen som frågan handlar om har oftast inte svenskt medborgarskap och kan inte rösta i riksdagsval. På cyniskt sätt kör man då över den här gruppen - och åter visar även från politiskt håll, att man är inte värt något.