I Sverige kan vi välja bort kol för energiproduktion, men i Tyskland är det inte möjligt, menar Paul Westin som är chef för Enheten för energimarknader och tillförsel på Energimyndigheten.

- Även om man investerar kraftfullt i förnyelsebara energikällor i Tyskland så är kolet nödvändigt. Man vill inte heller använda mer kärnkraft och inte bli allt för beroende av naturgas, säger han.

Marian Radetzki är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet med inriktning på bland annat olika råvarumarknaders ekonomi. Både han och Paul Westin anser att IEA, International Energy Agency är en av de mest tillförlitliga källorna för bedömningar av energianvändningen i världen.

- I IEA:s huvudscenario ökar andelen kol i världens energianvändning från 27 procent 2007 till 29 procent 2030, säger Marian Radetzki. Det finns även ett ”grönt” scenario som förutsätter mer radikala politiska åtgärder och överväldigande stora investeringar, men även i detta scenario hamnar kolanvändningen på 21 procent år 2030. Hur man än ser på det är kol en mycket stor energikälla för väldigt lång tid framöver, fortsätter han.

Dilemmat är tvåfaldigt: kolet är smutsigt och det är billigt. Oljeprisökningen den senaste tiden har lett till att kol blivit jämförelsevis ännu billigare. Det konstaterar Klas Eklund som är en av Sveriges namnkunnigaste ekonomer och idag verksam på SEB och adjungerad professor vid Lunds universitet. Han gav i våras ut boken ”Vårt klimat” där han söker svar på frågan om hur en klimatkollaps skall kunna undvikas.

Vad skulle hända om man slutade använda kol helt tvärt?
- Det vore ju trevligt om det gick, men då skulle världsekonomin tvärnita. Det går inte.

Det behövs istället två typer av förändringar menar Klas Eklund. För det första måste vi ersätta kol med förnybar energi, kärnkraft och biokraft. För det andra måste vi snabbutveckla teknik för att rena kolkraften. Den riktigt stora förhoppningen är att utveckla CCS-teknik för att avskilja koldioxid och lagra den i marken.

Är det rimligt att investera i kolkraft?
- Jag skulle helst se att man slapp. Men vilka är vi att förbjuda kineser och indier och andra att använda kol? Vi har ingen rätt att göra det.

Klas Eklund säger att CCS är kontroversiell teknik och en del miljöorganisationer är skeptiska. Man ser det som en storskalig lösning som fördröjer introduktionen av förnybar energi. Han håller med om att det finns sådana risker, men just med tanke på hur oerhört viktigt kol är för världen, framförallt för fattiga länder, så tror Klas Eklund inte att vi kommer undan försöken med CCS.

- Jag är för att fortsätta med det.

- Sverige har ju en nästan helt fossilfri elproduktion, tack vare vattenkraften och kärnkraften. Här behövs alltså ingen kolkraft. Jag kan förstå om Vattenfall vill investera i kolkraft i andra länder utifrån ett rent affärsmässigt perspektiv. Ur ett klimatperspektiv är det svårt att försvara sådana investeringar med mindre än att de nya anläggningarna ersätter ännu smutsigare, gamla anläggningar och att Vattenfall samtidigt satsar kraftfullt för att i framtiden kunna rena dem, till exempel genom CCS, fortsätter Klas Eklund.

Det är i Kina och Indien som kolanvändningen ökar allra mest. Niclas Damsgaard som är ekonom på konsultföretaget Econ Pöyry och expert på elmarknadsfrågor. Han tror att CCS är en viktig pusselbit för att lösa klimatutmaningen men pekar också på att CCS ännu inte är ett alternativ i dessa länder.

- Det kommer att ta lång tid innan CCS är färdigutvecklat. Innan 2020 kommer det inte finnas annat än pilotanläggningar och först därefter kommer det att byggas in i första hand på nya kraftverk. Och så länge som länder som Kina och Indien inte inför någon typ av pris på koldioxid - eller annan styrning för att minska utsläppen - kommer deras vilja att investera i CCS att vara begränsad, säger Niclas Damsgaard.

Klas Eklund är dock hoppfull när det gäller att även Kina tar tag i kolproblematiken.

- Jag kommer just från en resa till Kina och jag är övertygad om att Kina inom några år kommer att införa en kolskatt. Och vi ser redan hur den finansiella sektorn här och var anpassar sig och inte vill ge krediter till kolkraftverk om de inte är förberedda för CCS.

Mats Olin

Relaterad läsning: AB1