Det finns ingen statistik om hur många afghanska militärer och poliser som dödats. Men från 2007 till juni i år har enligt FN 4 654 helt oskyldiga civila dödats i striderna i Afghanistan.

I fjol dödades enligt samma källa en tredjedel av de civila av de utländska styrkorna och regeringsarmén. De flesta av dem dog i Natos flygraider. Den fruktansvärda verklighet som döljer sig bakom siffrorna (som är lätt tillgängliga för den som vill rapportera om kriget i Afghanistan) är alltså att det dött tre oskyldiga civila för varje dödad utländsk soldat.

De utländska styrkorna har troligen dödat lika många civila som de förlorat soldater. Dessutom är förstås dödstalen för talibanrörelsen enorma, men mycket svåra att uppskatta.

Metros beskrivning är ett uttryck för militariseringen av diskussionen om det internationella samfundets stöd till Afghanistan. EU-ländernas militära bidrag var fem gånger så stort som biståndet 2007.

För USA är proportionerna ännu mera snedvridna – biståndet är inte ens en tiondel av de militära kostnaderna. Det svenska biståndet var 2007 hälften så stort som det militära bidraget. Tyvärr närmar sig Sverige nu EU-genomsnittet. Det militära stödet ökar med 385 miljoner kronor. Överbefälhavaren talar om förändringen som att Sverige nu sätter upp en ”stridsgrupp” i Afghanistan. 2010 kommer biståndet bara att vara 35 procent av det militära stödet.

Det är djupt olyckligt att stödet till Afghanistan främst ses som en militär kampanj. Fler soldater och stridsfordon likställs med ökat stöd till Afghanistan.

Den förenklade logik som används i debatten är att ökad säkerhet är synonymt med fler soldater och därmed innebär fler soldater att biståndet och civilbefolkningen skyddas. Så skulle det förstås kunna vara, men det vi vet om utvecklingen i Afghanistan de senaste åren tyder på motsatsen.

Sedan 2004 har den utländska militära insatsen ökat från cirka 24 000 soldater till 103 000 soldater. Under samma period har allt fler afghaner drabbats av kriget och det väpnade motståndet har spridit sig till nya områden. Sådana fakta behöver inte bevisa att militärt stöd minskar säkerheten, men det borde åtminstone leda till att frågan belyses. 
Är det verkligen en svensk stridsgrupp som bäst bidrar till att bryta den negativa utvecklingen i Afghanistan?

Den grymma sanningen är att det är farligare att vara kvinna än Natosoldat i Afghanistan.

Torbjörn Pettersson
generalsekreterare
Svenska Afghanistankommittén



Relaterad läsning: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5 SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, AB7