Miljöpartiets riksdagsledamot och partistyrelsemedlem Max Andersson riktade för en tid sedan kritik mot hur regeringen framställer det svenska ordförandeskapet i EU, speciellt i klimatfrågan. I samma riksdagsdebatt uttryckte han förvåning över hur de svenska medierna bevakat och skrivit om ordförandeskapet.

– Det råder en nationell slagsida i EU-rapporteringen, slår han fast när Second Opinion ringer upp.

Framförallt är han kritisk mot hur svenska medier har framställt statsministerns klimatförhandlingar i EU. Målet har varit att få fram en gemensam EU-position inför Köpenhamnsmötet. I denna bevakning har medierna varit alldeles för välvilliga mot statsministern, anser Max Andersson.

– Reinfeldt har beskrivit det i succémässiga ordlag som om EU skulle vara överens. Men så är det ju inte. Läser man internationell media så framställs det som om det inte alls finns någon samsyn om
finansieringsfrågan. Ingen uppgörelse har gått att nå. Bilden internationellt är att länderna kommit överens om att vara oense.

Den svenska bilden däremot, som drivs av regeringen och EU-minister Cecilia Malmström, är att det här ska ses som en framgång, säger han och slår fast att den synen inte utmanats tillräckligt i Svenska medier.

– En enda svensk tidning hade rubriken ”Reinfeldt lurade media om klimatpengarna” om detta; Klimatmagasinet Effekt, säger Max Andersson.

Han tycker att det ingår i spelets regler att politikerna försöker framställa sina handlingar som lyckade, men i det här fallet har det varit värre än vanligt. Max Andersson har aldrig sett en större skillnad mellan de nationella och internationella medierna än just i denna fråga.

Så du menar att svenska medierna inte ställde svåra frågor till regeringen?

– De gick helt på statsministerns linje. Förutom av ett fåtal, såsom Klimatmagasinet Effekt eller Aftonbladets före detta ledarskribenten Mats Engström, uppmärksammades inte skillnaden mellan svensk och utländsk media. Det känns lite som om svenska journalister utgår från att det våra politiker förutom lite överdrifter säger som det är – såsom de brukar göra. Men inte i det här fallet.

Max Andersson tycker generellt att svensk EU-bevakning är dåligt då den är ytlig och nationalistisk. Personfrågorna dominerar med hyllningar till svenska politiker som arbetar utomlands.

– Det finns absolut en nationell slagsida. Det finns nog i alla nationella medier i Europa när det kommer till EU-frågor.

Vad saknas inom svensk EU-bevakning?

– Det är ett allvarlig demokratiskt brist att EU-frågorna inte blir ordentligt granskade. De är väldigt intressanta frågor som berör oss mycket. Det har blivit bättre under ordförandeskapet och jag hoppas det håller i sig.

Erik Durhan
erik.durhan@second-opinion.se