”Barack Obamas segertåg mot presidentposten kantades av jubel.” Det budskapet toppar Svenska Dagbladets hemsida när USA får ny president. ”Förväntningarna är höga när Barack Obama nu tar över som USA:s president”, kontrar DN. Vajande amerikanska flaggor, vinkande presidentpar och otaliga spaltmeter fyller de stora svenska medierna.

”Man kan säga att det rör sig om en hajp. Bevakningen är väldigt stor, inte bara i Sverige.” Det säger Christian Christensen, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, som noga har följt bevakningen av det senaste presidentvalet. Han är amerikan själv och bodde i USA fram till början av 2000-talet. Sedan 2006 bor han i Sverige.

”Jag har följt tre eller fyra valkampanjer när jag har bott utanför USA och aldrig sett en så pass stark bevakning som nu. Clinton-Lewinskyaffären är det enda som jag kan jämföra med när det gäller mängd, och det handlade om en sensationell fråga - inte politik.”

Har Bush att tacka
Att Obama får så mycket utrymme i medierna beror delvis på att hans företrädare, George Bush, var så impopulär globalt, tror Christian Christensen.

”Det faktum att han är en helt ny person, svart och i minoritet har bidragit till ett väldigt stort intresse, McCain hade troligtvis inte alls vunnit samma uppmärksamhet. Men det handlar också om den utgående presidenten, Bush ledde en misslyckad och impopulär regering – i Madrid har man en gatufest i dag för att fira att Bush inte längre är president. Motsatsen – Obama - blir väldigt spännande och väcker hopp hos många.”

Spänningen inför Obamas presidentskap som förmedlas i medierna något man också bör akta sig för, tycker Christian Christensen.

”Naturligtvis har världen förväntningar, och det är väldigt bra från ett globalt perspektiv att han vunnit valet – man kan skriva artikeln själv. Men vad kommer att hända med Israel? Kommer han att ta hem trupperna i Irak? Hur klarar han ekonomikrisen? Och hur mycket styr Obama över sin egen regering?”

I medierna utstrålar Obama en ny figur som visar förnyelse – Christian Christensen håller med om att Obama innebär en stor personlig förändring jämfört med Bush, men ser inte några stora förändringar i grundläggande amerikansk politik.

”I hans regering ingår bland annat Hillary Clinton. Hon är inte direkt en nybörjare inom politik, och idén att man har en familjemakt, det bidrar inte till någon bild av förnyelse. Obama kommer också att behålla Robert Gates, en medlem av Georges Bush:s kabinett, som försvarsminister.”

Djupare frågor bortglömda
”Hajpen kring att Barack Obama blev vald har gjort att man lite har glömt lite djupare politiska frågor. Vissa utrikespolitiska frågor har jag inte sett så mycket av”, säger Christian Christensen. Han är dock övertygad om att frågorna återkommer när Obamas ”smekmånad” är slut.

”Det kan komma under den första krisen eller det första misstaget som han gör.”

Hans hållning till Afghanistan- och Pakistan har inte fått så mycket uppmärksamhet i svenska medier under den senaste tiden. Är det något du reflekterat över?
”Man måste komma ihåg att man inte blir vald i USA om man tar en mjuk hållning när det gäller frågor om terrorism och Afghanistan. Man ska också komma ihåg att han inte är någon socialist, inte heller någon socialdemokrat. Det här är amerikansk politik – att vara en vänstervriden politiker i USA går inte att jämföra med Europa. Han skulle förmodligen vara moderat i Sverige, om man ser till hans ekonomiska politik, och synen på sociala nätverk.”

Väntar på Europas Obama
Även om man kan kritisera Obamas regering understryker Christian Christensen att han tror att Obamas tillträde är historiskt.

”Valet är ett moment i amerikansk historia. Det ändrar på hur man ser på själva USA. Och, USA:s historia av rasism och den omänskliga behandlingen av afroamerikaner gör Obamas seger till en häpnadsväckande händelse. Det skulle ha varit svårt att tro för tre år sedan.”

En mycket intressant fråga ur medieperspektiv är hur segern påverkar integrationspolitiken inom Europa, säger Christian Christensen.

”När kommer Europa att få sin Obama? Tyskland har tre miljoner med turkisk bakgrund, men det finns bara en seniorpolitiker med turkisk bakgrund. I Sverige är det samma sak. Obama har bidragit till en viktig debatt när det gäller minoriteter, makt och roller. Kommer detta att accelerera inom den politiska världen i Europa? Det återstår att se."
 

Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se