På Volvo jobbar man med att ta fram en elhybridbil. 2012 satsar företaget på lansering. Paul Gustavsson är chef för Volvo Personvagnars elektrifieringsstrategi. Han anser att en ökning av andelen eldrivna fordon är ett viktigt steg i att kraftigt reducera koldioxidutsläppen, men att det behövs stöd för att nå dit.

– Rent generellt behövs det olika stödformer för att föra in ny teknik. Det finns massor av olika historiska exempel på att det är verksamt och positiv, till exempel allt ifrån partikelfilter till katalysatorer. Speciellt när det handlar om miljö. Dels behövs stöd för att skapa efterfrågan för bilen och öka försäljningen. Dels behöver infrastrukturen byggas ut, säger Paul Gustavsson.

Paul berättar att i flera andra länder, däribland Frankrike, Danmark och Norge, används styrmedel aktivt för att snabba på en ökad användning av elbilar i samhället. I Frankrikes fall handlar det till exempel om pengar till utveckling av batterier och i Danmark beskattas inte elbilar. Flera länder inom EU erbjuder 5 000 Euro till den som skaffar en elbil. I Storbritannien är det 5 000 Pund.

– Men det finns mer regeringen kan göra. Laddstolpar i parkeringshus, arbetsplatser och så vidare. Just nu diskuterar man en ny lag i Frankrike där man vill att en viss procent av alla parkeringsplatser i till exempel gallerior och liknande ska vara utrustade med laddstolpe för elbilar. Det skulle kunna vara en idé även för Sverige, fortsätter Paul Gustavsson.

På de här områdena behöver Sverige göra mer förklarar han. Vilket han anser är ett måste för att få igång produktionen och kunna sänka kostnaderna.

Ingen ny miljöbilspremie
Åsa Torstensson, infrastrukturminister och ansvarig för transportpolitikfrågor, säger dock till SO att det inte kommer att införas någon miljöbilspremie igen. Men hon medger att den som tidigare fanns på 10 000 kronor haft effekt under de två år den användes. Den ökade intresset för att köpa främst etanolbilar. En ny direkt subvention avsedd för elbilar är däremot inte på tapeten.

– Från och med halvårsskiftet har vi en skattebefrielse för miljöbilar i fem år. Där ingår naturligtvis elbilar. Det motsvarar ungefär samma kronantal som den tidigare miljöbilspremien, säger Åsa Torstensson.

Därutöver har koldioxidskatten höjts. Ett redskap som regeringen, enligt Åsa Torstensson, har använt i de senaste budgetarna som styrinstrument i arbetet med omställning från fossila bränslen till alternativa bränslen.

Hos Gröna bilister tycker man att fordonsskattebefrielse är ett mycket trubbigt styrinstrument. Särskilt då många av de fordon som gynnas av skattebefrielsen är dieselbilar som nätt och jämnt klarar miljöbilsdefinitionen. De hade istället sett en skärpning av miljöbilsdefinitionen för att gynna de fordon som har lägre utsläpp.

Cecilia Carlqvist, vd Gröna Bilister, anser också att regeringen borde införa ett nytt skattesystem utformat i linje med den franska bonus-malus-modellen, där bilar med höga utsläpp får skatt utformad i flera steg och där bilar med låga utsläpp får bonus. Ett system som skulle gynna eldrivna bilar.

Magnus Henke på Energimyndigheten tror också att beskattning av fossila bränslen har en stor påverkan för utvecklingen av intresset för elbilar.

– Intressen för alternativa transportlösningar beror på kostnaden på fossila bränslen. Till syvende och sist är det en plånboksfråga för de många, säger Magnus Henke.

Inrikes transporter på väg står i dag för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige. För att minska vår klimatpåverkan och uppnå de uppsatta klimatmålen har regeringen som mål att Sveriges hela fordonsflotta ska vara fossiloberoende år 2030. På gröna Bilister vill man se ett försäljningsstopp av fossilbränslebilar redan år 2015.

Enligt branschbedömare så som Gröna Bilister är eldrivna bilar ett bra sätt att möta klimathotet, men finns det flera problem som behöver lösas för att öka användningen av eldrivna bilar. Ett av dessa är den merkostnaden som en elbil har jämfört med en fossilbränsledriven bil. I dagsläget beräknas den ligga på 50 000 – 150 000 kronor, vilket till stor del beror på batterikostnaden. Något som ökad forskning och utveckling samt en högre produktion skulle kunna råda bot på.

En annan punkt som är viktig enligt Gröna Bilister är att elen som driver bilarna kommer från förnybara energikällor. Enligt siffror från 2006 hade Sverige störst andel förnybarenergi i EU, 43 procent. Enligt beräkningar från elbranschen skulle laddningen av 600 000 elfordon till exempel inte kräva mer än 360 normalstora vindkraftverk.

Standardisering inom EU
– En annan viktig fråga för att öka användningen av eldrivna fordon är standardisering. Det handlar till exempel om att alla bilägare ska kunna ladda sina bilar på alla laddstationer internationellt. Det här är något som Sverige jobbar med som ordförandeland i EU, säger Åsa Torstensson till SO.

– Det som jag konkret arbetar med är framtida transportpolitik inom EU. Där är det viktigt att vi har en gemensam standard inom EU. Det får inte bli som med tågen. Där måste vi byta lok och lokförare när tågen kör över landsgränser. Vi får inte låsa in oss i nya nationella system när vi nu ska utveckla infrastrukturen för eldrivna bilar, säger Åsa Torstensson.

Ett problem enligt Åsa Torstensson är att staterna fortfarande tänker nationellt när det gäller infrastruktur. Och att avsaknaden av en fungerande inre marknad på det här området är en av anledningarna till att regeringen har lagt mycket kraft under ordförandeskapet på att driva frågan om standardiseringar och effektiviseringar i transportsystemet.

I dagsläget existerar det mellan Sverige och Norge ett konkret samarbete angående laddningsinfrastruktur och informationsspridning om var man kan ladda sin bil. Till det här samarbetet har nu även de andra nordiska länderna bjudits in.

Upphandling och tjänstebilar
Undantaget i tjänstebilsreglerna i Sverige, där etanolbilar ges en 20 procentig förmånsvärdesreduktion och gas- och elbilar ges en 40 procentig reduktion, försvinner 2011. Här är det otroligt viktigt att man går in och fortsatt gynnar miljöbilar och då speciellt elbilar och laddhybrider. Om nuvarande undantag förlängs vore det bra att ge elbilar och laddhybrider en 60 procentig reduktion under en övergångsperiod. Företagsbilarna står för mer än 50 procent av Volvos försäljning på den svenska marknaden och detta styrmedel är därför betydelsefullt, säger Paul Gustavsson.

Men några sådana åtgärder utöver att skattebefria miljöbilar under fem år är inte aktuella enligt Åsa Torstensson. Däremot tycker hon att kommuner och landsting ska vara aktiva i sina centrala upphandlingar av bilar och välja elbilar.

– När kommunerna gör upphandlingar om nya bilar då är det viktigt att de prioriterar elbilar. Till exempel inom äldreomsorgen där man gör många resor men korta. På så sätt får vi också en andrahandsmarknad av elbilar, säger Åsa Torstensson.

Samordning
Magnus Henke ser utöver dessa insatser också ett stort behov av samordning för att resurserna ska hamna på rätt ställe.

– Det är som när de första bilarna kom i början av 1900-talet. Då var det ingen mening med att bygga motorvägar där det går att köra i 120 kilometer i timmen. Bilarna gick ändå bara i 30 kilometer i timmen. Det är skattebetalarnas pengar vi pratar om. Det är viktigt att våra satsningar är samhällsekonomiskt riktiga, förklarar Magnus Henke.

En avgörande fråga enligt Magnus Henke är snabbladdning av eldrivna fordon och här är det avgörande med klara samarbeten mellan producenter, distributörer och biltillverkare. Det finns embryon till samarbeten de senaste två åren. Elforsk är det mest kända, säger Magnus Henke.

Paul Gustavsson på Volvo menar även han att det måste vara ett samarbete för att de ska kunna göra bra bilar som folk vill köpa samtidigt som producenter och distributörer av el ska kunna lösa laddningsfrågan och hur man enklast betalar. Men han tillägger att det även behövs piska och morot från staten.

– Ge förutsättningar för företagen att utveckla det här. Förutsättningarna är ett smart upplägg av förmåner och standardiseringar. Central upphandling av elbilar, stöd och hjälp till elbilspooler men även skattelättnader eller investeringsbidrag, säger Paul Gustavsson.

Åsikterna går isär om vilka åtgärder som är viktigast för en omställning till ökad elbilsanvändning. Nedan har vi listat vilka tre åtgärder infrastrukturminister Åsa Torstensson, Paul Gustavsson - chef för elektrifieringsstrategin på Volvo, Gröna Bilisters vd Cecilia Carlquist och Magnus Henke - handläggare på Energimyndigheten, anser är de mest relevanta.

Viktigast, enligt Paul Gustavsson på Volvo:
1. Investeringsbidrag t ex investeringar för laddaggregat på arbetsplatser.
2. Central upphandling , ekonomiskt stöd och riktlinjer för att handla upp el/laddhybridbilar till fordonsflottor. Det kan gälla kommunala fordon, tjänstebilsparker, statliga vagnsparker etc.
3. Skattelättnader, kan vara en kombination av många saker: t ex kontantstöd för köp av el/laddhybridbil (motsvarande miljöbilspremien), lägre skatt på el/laddhybridbilar, lägre förmånsvärde på el/laddhybrid bilar.

Viktigast, enligt Åsa Torstensson:
1. Standardisering på EU-nivå
2. Fordonsforskningspengarna
3. Det konkreta arbetet mellan Norge och Sverige.

Viktigast, enligt Cecilia Carlqvist på Gröna Bilister:
1. Införande av Bonus-malus-skattesystem.
2. Skärpt miljöbilsdefinition.
3. Försäljningsstopp av fossilbränslebilar år 2015.

Viktigast, enligt Magnus Henke på Energimyndigheten:
1. Priset på fossilt fordonsbränsle.
2. Samarbeten mellan ett antal aktörer i "kedjan" som skall till för en elbilsintroduktion där dessa inte tidigare drivit frågan gemensamt.
3. Snabbladdning (standardisering i olika former är viktigt här).