Second Opinion har tidigare gjort en komplettering av en artikel i Svenska Dagbladet som handlar om att klimatförändingarna kan leda till matkris. Då låg fokus på att det finns många anledningar till matkriser, såsom konflikter och dåligt förd jordbrukspolitik.

Inga problem att hitta mat
Något som inte heller framkommer i Svenska Dagbladet-artikeln är hur stor risken för matbrist egentligen är. Lokalt kan den vara stor men att få fram näring till hela världens befolkning är inte något stort problem i sig. Enligt Erik Fahlbeck, prodekanus vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, är den risken mycket liten.

”Om det blir störningar på grund av klimatförändringen påverkar det en otrolig massa människors livsmedelsförsörjning. Det kan bli ännu större problem med att människor svälter och med ojämn fördelning. Men rent fysiskt är det inga problem att försörja jordens befolkning med mat, det är det väl ingen som ifrågasätter i dag.”

Erik Fahlbeck drar en parallell till fiskbeståndet i världen.

”Vi håller på att fiska ut haven fullständigt. Det är ett mycket stort och betydelsefullt problem. Samtidigt är jag övertygad om att det går att få fram kalorier och näringsämnen till alla människor på jorden även utan fisken från världshaven.”

Annan typ av mat
Problemen med matförsörjningen är fördelningspolitiska, och ställer därför andra frågor på sin spets. Ett exempel är vad vi väljer att äta och acceptera för mat, enligt Erik Fahlbeck.

”Vi kan visa i idag att vi i Sverige klarar våra växthusutsläpp från jordbruket ganska bra, men delvis beror det på att vi importerar mycket kött från till exempel Brasilien.”

Eftersom Sverige är ett rikt land har vi råd att äta mycket kött och mycket importerat. Jordbruket i sig står för 15 procent av växthusgaserna i världen, och här är animalierna mycket mer växthusbelastade än vegetabilierna, påpekar Erik Fahlbeck.

”Ett kilo fläskkött drar mycket mer resurser än ett kilo spannmål, eftersom grisarna föds upp på spannmål.”

Ät mer vitkål
Ät mer lokalt producerade grönsaker som morötter och vitkål - det är hans uppmaning till alla som vill vara med och bidra till en klimatsmartare mathållning.

”Det vore ett stort bidrag till rättvisan utan att vi stör växthusbalansen för mycket. Om det är så att vi vill dämpa växthusgaserna via jordbruket, då måste vi minska vår köttkonsumtion radikalt. Men det är ganska få som tror att svenska eller europeiska politiker aktivt kommer att arbeta för en sådan politik.

Hur skulle politikerna kunna göra för att främja klimatsmart konsumtion?
”Ett sätt att göra det är att införa någon slags klimatskatt på mat. Man kan införa någon motsvarighet till koldioxidskatter i jordbruket, så att man får en beskattning som speglar produkternas växthusgasbelastning.”

Erik Fahlbeck tycker att medierna ofta brister i att förmedla att problemen med matförsörjning inte bara handlar om matbrist.

”Det har till exempel varit en stor diskussion om matkrisen. Medierna rapporterade att ´nu har vi så höga matpriser att vi har en matkris, sluta tanka etanol´. Men det var inte någon matkris i bemärkelsen att det var fysisk brist på mat, det var en ekonomisk kris.

Fördelningsfrågan borde få mycket större utrymme i medierna, tycker han.

”Tittar man på siffror över hur mycket mat vi slänger i västvärlden är det enormt jämfört med det behov som finns hos undernärda. En annan aspekt av frågan är att det är fler personer som har problem med övervikt i världen än som lider av undernäring.”

Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se