Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.dn.se 09 November 2009 / Ekonomi
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(11)     Begrav den här! +(1)

Pensionen gör oss inte yngre

aldrepar.jpg
Foto: stock xchng

Du blir tio år yngre av pensionen, basunerar medierna ut med hänvisning till ny forskning. Men studien har ingenting med ålder att göra – inte heller psykologisk eller självupplevd ålder. Forskaren Hugo Westerlund berättar om hur tidningsankan kom till. 

Dela |


”Yrkesarbete är så krävande i dag att vi blir nästan tio år yngre av att gå i pension.” Det skriver Dagens Nyheter med hänvisning till ny svensk-brittisk forskning. En av forskarna bakom studien, Hugo Westerlund vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, säger i artikeln att ”vi blir mellan åtta och tio år yngre direkt”, och att det gäller alla människor på alla nivåer, från chefer till arbetare.

Det är ett allmänt känt faktum att vi inte kan bli yngre. Har en av Sveriges seriösa morgontidningar fallit offer för jakten på bra rubriker så mycket att man inte ens kan låta bli att skriva uppenbara felaktigheter?

På SVT Rapport berättar man också att man kan bli tio år yngre av pensionen. Man följer dock upp med en nyansering: ”Människor kände sig plötsligt åtta till tio år yngre när de pensionerades.”

Second Opinions redaktion är skeptisk till sensationsrubrikerna. Har man överhuvudtaget mätt någon form av självupplevd ålder? Vad är det egentligen studien visar? 

Handlar inte om ålder

De svenska journalisterna verkar inte ha ifrågasatt budskapet. Men när Second Opinion frågar Hugo Westerlund hur man blir tio år yngre, säger han direkt att det är en förenkling, och att det egentligen inte alls handlar om ålder.

– Det handlar om att risken för dålig självupplevd hälsa minskar när man går i pension. Minskningen innebär risknivåer på samma nivå som 8 år innan pensioneringen, i tio år framåt. På det viset kan man säga att det är en ”föryngring i risken”. Men det innebär inte att man föryngras. 

Det händer att man talar om psykologisk ålder, men det har ingenting med det att göra heller, säger Hugo Westerholm. 

Så ni har inte frågat människor hur gamla de känner sig?
– Nej, så är det absolut inte. Vi har följt personer från sju år innan pensionering till sju år efter. Frågan vi har ställt är; hur skulle du skatta ditt allmänna hälsotillstånd? Då ser man att utvecklingen av människor som upplever att de mår dåligt följer en snygg kurva där den lutar uppåt före pensioneringen, och faller sedan kraftigt kring pensioneringen. Drar man ut kurvan och tittar åtta år tidigare kan man se att det är samma risk då som efter pensioneringen. 

Men är det inte skillnad på att bli yngre och uppleva att man mår bättre?
– Det är klart att det är en stor skillnad. Det handlar om problemet med att förmedla detta med risker. Att risknivån förändras innebär inte att någonting konkret förändras för varje enskild människa. En del mår sämre, andra känner ingen förändring alls, och en del förbättras. Det här är ju en statistisk sammanvägning av stora mängder data. Det här säger inte att det är någon enskild människa som känner sig yngre.


Hur stora skillnader är det mellan individer?

– De är extremt stora. Här finns människor som svarar allt från att deras hälsotillstånd är väldigt dåligt till väldigt bra. Utvecklingen är väldigt olika för olika individer.

I alla artiklar kopplas bättre hälsa ihop med yngre ålder. Måste man få sämre hälsa år för år?
– Nej, så är det ju inte heller. Många funktioner börjar förr eller senare att åldras, men det är ju väldigt individuellt när de ändras. Risken för olika kroniska sjukdomar ökar kraftigt när man blir lite äldre, men det finns många över 70 som är väldigt friska och som har väldigt god funktonalitet. 

Vissa funktioner blir också bättre med åldern, som erfarenhet och omdöme, säger Hugo Westerlund. 

– De fortsätter sakta att förbättras långt upp i åldrarna.  

Svårt att skriva ingress
Anna Bratt, reporter på DN, hänvisar till att forskaren använder begreppet, och att världsledande medicintidningen Lancet skrivit om studien. 

– Om han kommer fram till det i forskningen och det är granskat av forskarfältet, då skriver vi om de studierna. Det han menar är att man är på samma nivå som man var för tio år sedan. Jag har intervjun inspelad, och han säger att man blir tio år yngre. Det är det studien visar. 

Men man kan ju de facto inte bli tio år yngre?
Borde inte DN ifrågasätta ett sådant uttalande, även om det inte är fel på själva studien?

– Jag tror att det är ett vedertaget begrepp. Du kan inte skriva att du plötsligt är 55, för det är ju inte vad det handlar om, men det är det väl ingen som tror. Din självuppskattade hälsa och de olika hälsorisker som finns vid den åldern motsvarar det som var för tio år sedan. Då säger forskaren till mig att du blir åtta-tio år yngre.


Blir det inte väldigt förenklat att skriva att du blir tio år yngre i en ingress?
– Jo, men det är jättesvårt att skriva en ingress om självupplevd hälsa och beräknad risk i hälsobedömningar.


Djupare förklaring
Hugo Westerlund skriver en utförligare bakgrund i ett mejl när han läst Second Opinions artikel: 

”För att lite försvara DN och Rapport, så vill jag visa dig hur denna "tidningsanka" har utvecklats.

I vår artikel skriver vi i resultatdelen:

"Retirement corresponded with a sharp drop in the prevalence of suboptimum health from 19,2% (95% CI 18,5–19,9) the year before to 14,3% (13,7–14,9) the year after—a decrease of 4,9 percentage points. Thus the prevalence of suboptimum health returned to rates recorded about 8 years earlier, and, because of the change in slope, was estimated to stay lower than preretirement rates for about 10 years."

Samt vidare som sammanfattning i början av diskussionen:

"In this large, French, occupational cohort, retirement was associated with a substantial decrease in prevalence of suboptimum health, corresponding to an 8–10 year gain in perceived health."


Detta kan ju missuppfattas om man inte läser noga, men vi fann inget bättre sätt att förklara resultaten enkelt. I sin pressrelease skrev sedan Lances:

"However, between the year before retirement and the year after, the estimated prevalence of suboptimum health fell from 19% to 14% , corresponding to a gain in health of 8¬-10 years. Put another way, in terms of the risk of suboptimal health, people suddenly got 8¬-10 years younger when they retired."

Mitt misstag var att inte stoppa detta uttryck "people suddenly got 8-10 years younger". De ville gärna ha denna journalistiska knorr, och tillsammans med förledet, "in terms of the risk of suboptimal health" är det korrekt men kanske lite väl populistiskt.

DN skrev sedan, på basis av denna pressrelease:

"Vi blir mellan åtta och tio år yngre direkt."

Journalisten som skrev det intervjuade mig per telefon, när jag var ganska yrvaken på grund av tidsskillnaden, och det är möjligt att jag inte lyckades förklara detta med 8-10 år ordentligt. Sedan hade hon tidsbrist, så att jag aldrig hann få se och korrigera artikeln, utan såg den först i tryck.

Vad jag förstår har Rapport och andra sedan bara kopierat DN - det är ju en lättsåld slogan.

Vad man lär sig av detta är väl dels att inte tro för mycket på vad medierna säger, dels att man som forskare måste vara extremt försiktig med uttalanden med populistisk klang - men å andra sidan kommer vi aldrig att nå ut med våra vanliga "å ena sidan å andra sidan"-resonemang. Så dilemmat kvarstår.”

Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se

Relaterad läsning: DN, Aftonbladet, Svenska Dagbladet

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(11)    Begrav den här! +(1)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.