Den 26 april 1986 uppmärksammade kontrollen på Forsmark att det fanns förhöjda halter av radioaktiva partiklar på en anställd. Genast kontrollerade de sina egna reaktorer och fann inga läckage.

Misstankarna började vändas mot det dåvarade Sovjetunionen, och några dagar senare meddelade den sovjetiska statskontrollerade nyhetsbyrån TASS att en reaktor hade skadats i Tjernobyl, som ligger vid Kiev i nuvarande Ukraina. Informationen var i sovjetisk anda mycket knapphändig, och senare visade det sig att reaktorn exploderat.

Radioaktivt moln istället för zon
Det konstiga var att det uppmätts radioaktivitet i Sverige. Kärnkraftsverket låg så pass långt borta och dess säkerhetszoner - eller den döda zonen som den nu kallas - låg lika långt bort. 

Innan Tjernobyl tänkte sig inte ens många inom vetenskapen att radioaktivitet kunde spridas med vindar, utan man stakade ut geografiska områden runt själva reaktorerna. Människorna i Sverige blev nu rädda för att få i sig radioaktiva partiklar, som kunde ge cancer i sköldkörteln.

Farorna och risken kommunicerades i medierna, och alla visste vad den radioaktiva partikeln Cesium-137 och mätenheten becquerel var. Medierna är bra på att skapa emblem för olika katastrofer. Andra är till exempel bogvisir eller akrylamid. Vilka händelser vi lärt oss de orden från får ni lista ut själva.

Storskaliga diffusa risker
En ny mer diffus känsla av de risker vi utsattes för föddes. I Tyskland gav en sociolog som heter Ulrich Beck samma år, däremot inte inspirerad av Tjernobyl utan bara av en slump, ut en bok som heter Risksamhället, vilken är ett inflytelserikt verk inom akademin. Där driver han tesen att vi gått från att leva i ett industrisamhälle som skall producera välfärd till ett risksamhälle som följdaktigen producerar storskaliga risker på grund av den tekniska och ekonomiska utveckling.

Vår utvecklingsnivå skapar diffusa risker som vi måste förhålla oss till. Kraschade kärnkraftverk, stora passagerarbåtar eller för den delen  kemikalier och näringsvärden i stora kvantiteter mat, maskinellt producerad och långväga transporterad. Det som uppmärksammas nu i bok på bok och i andra medier, och leder till efterfrågan på lokalt producerade matvaror.

Snabba halmstrån och dramatik
Medierna i Sverige reagerade på Tjernobyl som de alltid gör vid kriser och när faror nalkas. De famlar i mörkret, precis som all vi andra i början, och det kan komma ut vad som helst i nyheterna. Man griper efter alla halmstrån och dramatiserar.

Dödssiffror blir ofta gigantiska, för att sedan när mer information kommer ut minska. Då har massmedierna fått mer information och det kommer mer balanserade reportage och nyhetsartiklar. I Tjernobylfallet klurade strålskyddexperter tillsammans med meteorologer på frågan och olyckan verifierades genom satellitbilder.

Den 11 september 2001 spekulerade medierna - de första timmarna efter att planen träffat WTC - om dödsiffror på över 50.000 människor, för att sedan sänka dessa siffror då fler rapporter kom in. Det är så massmedierna och många av oss reagerar. Vi överdriver och fantiserar ihop gigantiska katastrofscenarier, för att sedan sansa oss och bli mer balanserade med tiden när mer information kommer.

När vi tar del av information om kriser eller katastrofer kan det då vara bra att ha i bakhuvudet att de första rapporterna är knapphändiga, utan större information bakom och därför kan överdrivas och det finns inte verifierade källkontrollerad information. Statskontrollerade sovjetiska TASS ville nog däremot inte rapportera över huvud taget.

Camilla Hermansson
camilla.hermansson@second-opinion.se