Vad händer med skördarna när temperaturen stiger? I en artikel i Svenska Dagbladet varnar forskare för att klimatkrisen kan bli en matkris. Temperaturerna i tropiska och subtropiska områden befaras bli högre än de mest extrema temperaturer under 1900-talet, vilket kan leda till minskade skördar.

Inte bara naturens fel
Det finns ingen som vet vad som händer när vattenbrist, chockhöjda temperaturer och marknära ozon samverkar, säger professor i naturresurshushållning vid Stockholms universitet Johan Rockström i Svenska Dagbladet-artikeln.

Men frågan om matkriser och fördelning av livsmedel påverkas av många andra faktorer än klimatet. Det påpekar nationalekonom Stefan de Vylder. Han tycker att mediebevakningen kring svält och matkriser generellt sett är dålig.

”När människor i en del av världen svälter beskrivs det nästan alltid som om det vore naturens fel. Väldigt ofta skjuter man fram orsaker som torka och översvämningar. Ta Etiopien som exempel - det är uppenbart att det beror på krig, interna konflikter, en felaktig ekonomisk politik och delvis en följd av vår handelspolitik.”

Jordbrukspolitikens baksidor
Att länder drabbas av matkriser beror ofta på en usel förd jordbrukspolitik, samtidigt som dumpningen av EU:s och USA:s överskott slagit undan benen på många utvecklingsländer, säger Stefan de Vylder. I artikeln ”Mot en ljusare framtid för bönder?” som publicerats i en antologi av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien ger han bland annat följande exempel på vad konsekvenserna har blivit:

”- Kött från EU kostar i många länder i Västafrika bara hälften så mycket som det inhemskt producerade köttet.
EU stöder etablerandet av tomatodling i flera länder i Västafrika samtidigt som EU:s export av tomatkonserver slår undan benen på tomatodlingens lönsamhet.
- Med hjälp av decenniers export av subventionerat överskottsvete har EU och USA lyckats förmå en stor del av Afrikas stadsbefolkning att äta bröd gjort på vete. Vete kan endast odlas i ett fåtal länder i Afrika, men importen av vete - som idag står för två tredjedelar av Afrikas totala spannmålsimport - har förändrat konsumtionsmönstren i städerna radikalt. I länder som Kenya och Etiopien står idag veteimporten från EU för över hälften av den totala livsmedelsimporten.”

Priser spelar roll
Stefan de Vylder påpekar också att artikeln inte nämner någonting om priser.
”Ett tänkbart scenario är att det blir brist på mat, och då stiger priserna. Det stimulerar i sin tur ökad produktion och bönderna får råd att investera mer. Då kan de kanske kompensera klimatförändringarna med till exempel bättre vattenhushållning, mer handelsgödsel och förbättrade utsäden.”

Att livsmedelsproducenterna faktiskt gynnas av högre priser är något som journalister ofta missar, säger Stefan de Vylder.

”Medierna hojtar vilt så fort matpriserna stiger, trots att många bönder gynnas av stigande priser. Rapporteringen blir lätt ensidig när man bara lägger tonvikt vid konsumentintresset. Man kan jämföra med finanskrisen. När matpriserna sjunker talar ingen om matkris, men när aktiekurserna och fastighetspriserna sjunker så blir det krisrubriker.”
 

Hanna Navier
Hanna.navier@second-opinion.se

Relaterad läsning: DN