– Jag accepterar inte den här artikeln. Jag pratade med journalisten och lovade henne ett svar på det mail med frågor hon skickat till Socialstyrelsen. Hon sade att det inte var bråttom och intervjuade mig kort.

Lars Berg förberedde material att skicka till TT och skaffade information från psykiatriker som arbetar med sjukdomen. När han sedan satte sig för att skriva ner underlaget hade reportern redan publicerat artikeln, med Lars Bergs citat.

– Detta gör mig tämligen förtretad. Jag har inte fått se citaten. Jag har inte vetat om att detta skulle publiceras på den här sätt eller när. Detta är kort sagt oförskämt.

Han frågar sig vad syftet är med artikeln. Det framstår som om reportern bara vill förlöjliga klassificeringen av sjukdomen och de drabbade.

– Det jag vänder mig emot är att hon polariserar det hela. Det är ett mycket stort bekymmer för den drabbade patientgruppen som nu känner sig påhoppad – ”du är ju egentligen frisk”. Denna polarisering är väldigt olycklig.

Lars Berg bryr sig inte själv över att hans citat som läkare används på detta sätt, men han vänder sig starkt emot vad artikeln säger om patienter som drabbats av hypomani.

Vad tycker du om ingress som; Extra glad, energisk och effektiv med en uttalad känsla av välbefinnande och lust? Den som känner så tycks vara lyckligt lottad. Men i själva verket kan vederbörande vara sjuk, enligt Socialstyrelsen.

– Jag tycker att den är otydlig. Den är bara till för att mediemässigt skapa en rubrik. Reportern tillför ingenting och skapar en pseudodebatt då det inte verkar finnas något seriöst upplysningssyfte utan bara för att skapa en debatt runt något som inte bör skapas.

Att vara glad och energisk som en del av ett sjukdomstillstånd, vid exempelvis bipolaritet, må upplevas normalt av den drabbade som saknar sjukdomsinsikt, men uppfattas annorlunda av omgivningen, berättar Lars Berg. Efteråt inser patienten själv sakernas tillstånd och ser att man inte hade kontroll över sitt agerande.

– Man må kanske uppleva att man mår bra, men man agerar, säger och konsumerar på ett sätt man inte skulle göra normalt. Ett vanligt bekymmer som drabbas av dessa utdragna maniska episoder eller i gränslandet till det är att man totalt kvaddar sin ekonomi. Det blir ofta ett stort socialt problem.

”Så i stället för att irriteras över alla hurtfriska, energiska, pratglada medmänniskor gäller det att ha viss förståelse. De kanske egentligen är sjuka. De vet bara inte om det”, avslutas TT-artikeln som om den svåra sjukdomen skulle vara ett normalt glädjetillstånd utan sjukdomssymptom.

– Artikeln är att förlöjliga människor med en bipolär sjukdom. Det vänder jag mig emot. Sen det här att reporten inte ens väntar på underlaget vi förbereder är dåligt.

TT-reportern som skrev artikeln har meddelat att hon ej vill kommentera Lars Bergs kritik.

Fakta: Hypomani
Internationella klassifikationer som WHO:s ICD-10, där den aktuella koden hör hemma, används främst i statistiskt syfte. Den korta beskrivning av hypomani, som finns i kapitel V i Klassifikation av sjukdomar och hälsotillstånd 1997 (svensk ICD-10), är endast mera allmänt formulerad och kan inte användas som diagnostiskt stöd.

Diagnostiken i en läkares kliniska vardag baseras på förvärvad kunskap och erfarenhet. För att beskriva och diagnostisera psykiatriska tillstånd används ofta kriterierna i den amerikanska manualen DSM-IV. Som ytterligare stöd i diagnostiken används bland annat olika skattningsskalor. Sjukhistoria, klinisk undersökning, skattningsformulär och kriterier är alltså, tillsammans med vetenskap och beprövad erfarenhet, den grund som läkaren har att ställa diagnos utifrån.

(Socialstyrelsen)

 
Erik Durhan
erik.durhan@second-opinion.se