– Allt positivt som vi gör, allt vi försöker åstadkomma – det faller liksom bort. Det säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen. Han tycker att den senaste tidens intensiva mediebevakning ger en överdrivet negativ bild av polisens arbete. 

Second Opinion har granskat bevakningen av polisen i Aftonbladet och Dagens Nyheter under de senaste tre veckorna, med början den 23 september då rånet skedde mot värdedepån i Västberga. Dagens Nyheter skrev 75 nyhetsartiklar där polisen i Sverige förekom, i nio av dem framställdes polisen på ett negativt sätt eller fick ta emot kritik från någon intervjuperson. I Aftonbladet har det skrivits 110 artiklar, 21 av dem med en negativ vinkling. Två händelser har satt prägel på mediedebatten: helikopterrånet och Ekots granskning av polisingripandet i Göteborg förra året då 24-åriga Johan avled.

Helikopterrånet
Efter helikopterrånet i Västberga för tre veckor sedan har polisen utsatts för stark kritik för sitt agerande. Mycket uppmärksamhet har riktats mot att rånarna så enkelt kunde oskadliggöra polisens egen helikopter genom att placera en bombattrapp vid den, så att man inte omedelbart kunde ta upp jakten på gärningsmännen.Dagen efter rånet landade en polishelikopter på taket till G4S-huset. Personalen blev chockad. 

– ”Nu händer det igen”, tänkte folk på plats. Vissa hade varit med om rånet morgonen innan och blev skraja när de hörde helikopterljud. Vi tycker att det är dåligt skött av polisen, sa Mattias Håkansson, informationsansvarig vid fackförbundet Transport, till DN.se.

Samtidigt kom uppgifter om att den serbiska polisen skulle informerat polisen i Sverige om att rånet var planerat. Polisen ska ha haft höjd beredskap veckan innan rånet, då det enligt uppgiftslämnarna skulle ske. När det inte blev så sänkte polisen sin beredskap och var inte beredda när rånet skedde. I en rad artiklar har Aftonbladet låtit den serbiska polisen komma till tals och kritisera den svenska polisen för de inte tog uppgifterna på tillräckligt stort allvar.

Second Opinion intervjuade Petter Liljeblad, kommunikationsstrateg på polisen, när helikopterrånbevakningen var som intensivast. Han sade då att han inte kan bemöta kritiken specifikt, men underströk att det är bra att journalisterna granskar polisen. Han sade också att det har skrivits korrekt om händelsen, förutom små enstaka sakfel. 

– Bevakningen har varit extremt omfattande, rånet är till sin egen karaktär spektakulärt. Jag tycker att medierna har gett en tydlig bild av vad som har hänt, man har skildrat det som en händelse – precis som det rör sig om. 

Jan Karlsen håller med om att journalistiken ska granska polisen. – Det är vi vana vid och så ska det vara. Men ibland blir den väldigt överdriven och den fokuserar starkt på vissa frågor. Det leder till att polisen får lägga väldigt mycket resurser på att hantera och bemöta journalisterna.

– I kölvattnet skapar den typen av journalistik ytterligare arbetsuppgifter för oss. Tipslämning till polisen störs därför att vi får så många felaktiga spår. Det här gör att utredningsarbetet blir klart lidande. 

Fallet Johan
Efter att det mesta av uppmärksamheten kring rånet lagt sig dök ett nytt ämne upp när Ekot gjorde en granskning av händelserna i Göteborg våren 2008, då en ung man avled på grund av ett polisingripande. Polisen har utsatts för stark kritik då det visat sig att man använt sig av ett förbjudet grepp när man övermannade Johan, samma grepp som tog livet av Osmo Vallo.

Jan Karlsen tycker att det är tråkigt att arbetet som görs för att åstadkomma förändringar och förbättringar inte lyfts fram i mediebevakningen. 

– Från Polisförbundets sida lägger vi ner oerhört mycket tid på att göra undersökningar, ta fram etiska riktlinjer och arbeta med hur vi kan få arbetsgivare att anamma den.Jan Karlsen tycker att medierna generellt sätt ger en felaktig bild av att poliser håller varandra bakom ryggen.

– Poliskåren som helhet vill uppträda korrekt och framstå som professionella. För en polisman är det en väldig dramatik att bli misstänkt för ett brott. En polis som begår brott är illa ute i den sociala samhällsstrukturen. Självklart finns det rötägg, men det finns det inom alla yrken.

– Det är inga utredningar som är så grannlaga som utredningar mot poliser, det kan nästan vara jävligare än mot en vanlig misstänkt.

Kåranda kan vara positivt
Jan Karlsen tycker att man måste kunna se på kårandan inom polisen från ett positivt perspektiv.

– Kårandan kan vara en god sak. Polisen har ett utsatt jobb. Man behöver någonstans att kanalisera sin rädsla och sin frustration, och vara omgiven av folk som förstår dig.

Han är kritisk till att poliser i dag enligt lag är tvungna att anmäla en kollega så fort något fel begås. 

– Din närmaste chef borde inte ha ett obligatorium att anmäla dig så fort du har gjort ett fel. Det innebär att du aldrig kan gå in till din chef och säga; i dag funkade det inte bra för mig. Gör han det måste det anmälas till polisen.

I stället för strikt anmälningsskyldighet borde man lägga mer fokus på etiska samtal, där man vågar berätta även när något inte har gått helt korrekt till, föreslår Jan Karlsen.  

– Om man lade mer fokus på etiska samtal och skapade ett utrymme för att våga prata och diskutera när saker gick snett, då skulle vi också ha möjlighet att förbättra vårt arbete och förändra det inför framtiden.

Saknar etiska riktlinjer
Trots att riksdagen fattat beslut om handledning visar Polisförbundets undersökning att den bästa myndigheten bara uppfyller det här till 48 procent, berättar Jan Karlsen.

– Det ger en väldigt negativ bild. Polisen måste få tidsutrymme för reflekterande samtal efter ett arbetspass.

Jan Karlsen saknar också en tydlig yrkesetik med etiska riktlinjer.  Han drar paralleller till Finland, som haft sådana riklinjer sedan lång tid tillbaks. 

– Det är lite märkligt att vi i Sverige inte förstår behovet av de här sakerna inom polisen. Vi kommer alltid att begå fel. Poliser handlas dagligen med de mest negativa saker som finns, om du saknar etiska samtal och riktlinjer, vart ska du då ta vägen med dina funderingar? 

Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se

Erik Wiklund
erik.wiklund@second-opinion.se