Efter att nyheten om att Caster Semenya var under utredning för sin könstillhörighet läckte ut har begreppet intersexualitet figurerat på de stora tidningarnas sportsidor. Goda försök till att förklara fenomenet har gjorts och DN:s Afrika-korrespondent Anna Koblanck åkte till Semenyas hemby i Sydafrika för att ge en bild av personen bakom rubrikerna. Men det är sensationsrubrikerna som vi minns.

– Medierna har debatterat frågan fram och tillbaka, laborerat diverse teorier for att lösa ’gåtan’ och trott sig veta bäst i den här frågan. Caster Semanya är bara 18 år gammal och hela hennes liv har blivit en världsangelägenhet där folk ser ner på henne, ser henne som ett ’freak’ och många uttrycker sig öppet att det är bra att hon ’åkt fast’ då hon inte är en ’riktig kvinna’, säger Annette Brömdal, som forskar om Intersex-frågor och har skrivit magisteruppsatsen Intersex - A Challenge for Human Rights and Citizenship Rights.

Hon tycker att Caster Semenyas mänskliga rättighet att vara människa har kränkts. Dels genom det sätt som  IAAF har (miss)skött ärendet genom att låta uppgifter om könstestet spridas, men även media har haft en roll genom att de låtit det eskalera.

Sören Juvas, ordförande för RFSL, vill ge både ris och ros till medias agerande.

– En del tidningar har varit väldigt bra. Andra har varit som hyenor, sensationslystna. De som har varit bra har belyst frågan ur ett perspektiv där man sett henne som en människa och respekterat henne. Jag tycker inte att det handlar om att man måste ha jättemycket kunskap om en sådan här fråga, det handlar om en grundsyn på människor. Att alla människor inte är stöpta i samma form.

Han får medhåll av Sydsvenskans sportkrönikör Anja Gatu. Hon var på plats i Berlin när Caster Semenya vann.

– Det var mobbstämning i publiken. Någon journalist skrev något i stil med “kolla det är en tjej som ser ut som en man“, sedan hakade alla på. Jag tycker att det blev lite av en freakshow i svenska tidningar.

Oklara testmetoder
Att idrottsutövande kvinnor har fått sin könstillhörighet ifrågasatt är inget nytt. Könstest på kvinnor infördes av Internationella Olympiska Kommittén (IOK) redan i samband med OS i Mexico City 1968. Anledningen var då, liksom nu, ovanligt muskulösa kvinnliga idrottare.

Efter att man under många år använt sig av testmetoder som visade sig vara opålitliga har både IOK och det Internationella Friidrottsförbundet (IAAF) utvecklat mer grundliga metoder för att utreda en persons könstillhörighet. De obligatoriska könstesterna är avskaffade. Ändå tvingades flera kvinnor genomgå tester för att få tävla i OS i Peking. Istället för obligatoriska tester av alla atleter gjordes utredningar på personer vars fysik eller prestationer frammanade misstankar.

Exkluderande indelningar
Annette Brömdal är kritisk till att idrottsvärlden har en snarlik auktoritet som den medicinska sfären i att hålla den binära kön-genus-konstruktionen vid liv, vilket kan vara extremt orättvist och förödmjukande för Intersex-individer.

– Caster Semenya är uppvuxen som en kvinna. Hon har det kvinnliga könet på sitt födelsebevis samt identifierar sig med det kvinnliga könet. Enligt idrottsvärlden är det inte nog, då hon på grund av sin påstådda Intersex-variation kan ha fysiska fördelar gentemot ”normala” kvinnor, säger hon.

Sören Juvas ser likheter mellan behandlingen av Caster Semenya och de fördomar man ser mot hbt-personer inom idrotten.

– Det finns en idé om rätt sätt att vara man och rätt sätt att vara kvinna som är exkluderande. Och bryter man mot normen är det nånting skumt.

Liksom många andra ställer han sig frågan vad som kommer att hända med Caster Semenya efter att de omtalade testresultaten blir klara.

- Det som är intressant är ju att man går ut och säger att det här är inte en riktig kvinna, det är en intersexuell person, trots att hon identifierar sig som kvinna. Om det nu visar sig att det finns en oklar könsidentitet rent biologiskt, vad gör man då, ska hon inte få tävla då?

Vissa intersexuella får tävla
Enligt IAAF:s policy angående intersexualitet kan man innan ett test är genomfört och tolkat inte uttala sig om Semenyas framtid. Sedan 2003 finns riktlinjer för vilka typer av intersexuella syndrom som är acceptabla, samt vilken typ av avvikelser som kräver någon form av kirurgiskt ingrepp eller hormonbehandling. Det handlar då oftast om kvinnor som sedan födseln bär på manliga könsattribut, vilka gör att man får betydande fysiska fördelar på grund av höga testosteronhalter. 

I Aftonbladet säger IAAF:s generalsekreterare Pierre Weiss att Caster Semenya är kvinna. Men man måste samtidigt se över vilka fördelar hon eventuellt har, om hon visar sig vara en intersexuell kvinna. I samma artikel uttalar sig DN-galans tävlingsdirektör, läkaren Rajne Söderberg, om frågan: ”vi är alla män och kvinnor samtidigt, då även män har en viss del kvinnligt könshormon i sig. Det är en flytande gräns.”

Bättre att testa alla?
Trots att hon är kritisk till att testa människor för att fastställa kön och genus inom idrotten kan  Annette Brömdal se en möjlig positiv konsekvens av att låta alla idrottare genomgå könstester.

– Om idrottsvärlden skulle definiera och tydliggöra det biologiska könet på fyra olika plan: ens externa genitalia, interna genitalia, kromosomuppsättning samt ens hormonnivå, skulle det nog visa sig att många individer besitter någon form av ’otydlig könsutveckling’. Att Intersex-variationer är vanligare än man tror.

Sören Juvas tycker att om det är så viktigt att könskategorisera människor borde konsekvensen bli att man könstestar alla elitidrottare, kvinnor som män. Dels för att det vore dubbelmoral att hävda vikten av en klar könstillhörighet om det bara gäller kvinnor, men även för att undvika test baserade på stereotypisering av könen.

Brist på genuskompetens
Anja Gatu har förståelse för att sportjournalister ofta har begränsade kunskaper om frågor som genus och intersexualitet.

– Det speglar hur det ser ut i resten av samhället.

Hon är själv både  intresserad och insatt i hbt-frågor, och tycker att genusmedvetenhet är en kompetens som allt annat. En kompetens som kan kräva av sina anställda.

– Jag tror att många försöker komma till rätta med det här. Här på Sydsvenskan har vi genusutbildningar och diskuterar genusperspektiv på redaktionen dagligen. Samtidigt krävs det ju inte någon större genusmedvetenhet för att bedriva vettig journalistik, snarare medmänsklighet. Alla människor förtjänar respekt. 

Det hon saknat i medierapporteringen är en diskussion om vad idrotten ska göra med intersexuella, det har istället handlat om det enskilda fallet.

– Många verkar tänka att det är onödigt att bry sig om vad som händer med de här personerna för att det handlar om ett fåtal. Men intersexualitet är vanligare än man tror. Jag har själv varit intresserad av det här länge, vad som händer med personer som faller emellan könsklassifikationerna inom idrotten. Sedan Caster Semenya har jag sett till att lära mig mer och jag har ett projekt på gång i höst. Men jag vågar inte säga mer än så ännu.

Text: Emelie Risberg Hellström
emelie.risberg@second-opinion.se

ORDLISTA

Intersexuell/Intersex-individ: kommer från en översättning av det engelska ordet intersex där sex betyder kön. Ordagrant skulle ordet kunna översättas till ungefär mellankönslig, dvs. någon som är född med könsorgan som bär spår av både man och kvinna. Det råder delade meningar om vad som egentligen räknas som intersexualism, men man räknar med att det föds minst ett intersexuellt barn på 1500.
Intersexuellt syndrom: Medfött medicinskt tillstånd som innebär att en persons könsorganskaraktäristika avviker från det som statistiskt räknas som normalt. Det finns minst tretton olika typer av intersexuella syndrom.
Intersex-variation: En typ av intersexuellt syndrom.
hbt: sammanskrivning för homo- bi och transpersoner.
Kön: Syftar ofta på biologiskt kön, i motsats till begreppet genus. En individs kön beror då på vilken typ av könsceller den producerar.
Genus: Från engelska gender. Begrepp använt för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön.

Relaterad läsning:

Ljungqvist kritisk till IAAF:s utredning, Expressen

Sydafrika stöttar sin hjälte, DN

Sydafrika klagar hos FN, Aftonbladet

Kanske inte är 100 % kvinna, Aftonbladet

Semenya kan vara mellan könen, DN

Debatten om Semenya är flera, Sydsvenskan

Mobbningen av Semenya var VM:s värsta övertramp, SVD

Semenya får offentlig ursäkt, DN

Stängs av efter Semenya-affären, SvD