Först och främst gäller det att skilja på planeringsmål och verklig utbyggnad av vindkraft. Det är få som tror att Sverige kommer att få 30 TWh el från vindkraft år 2020. Planeringsramen har heller inte, som artikeln hävdar, tillkommit för att möta förnybarhetsmålet. Vad den handlar om är att det ska finnas utrymme i den fysiska planeringen för denna mängd år 2020. Branschen bedömer, precis som undertecknarna, att Sverige kan få 15 TWh vindkraft år 2020. Energimyndigheten bedömer att vi 2020 producerar ca 12,5 TWh vindkraftsel.
Om vindkraft vore så dyrt som Vägval Energi påstår skulle det heller inte ske någon utbyggnad i Sverige.

Det utgår nämligen inga särskilda stöd eller subventioner till vindkraft. Däremot är den, precis som all annan ny förnybar elproduktion, berättigad till elcertifikat. Elcertifikatsystemet är teknikneutralt och ser till att de mest lönsamma projekten genomförs först, oberoende av teknologi. Systemet bygger på marknadsekonomiska principer vilket bidrar till samhällsekonomisk kostnadseffektivitet. Stödet som konsumenterna ger till vindkraft uppgår för närvarande till ca 0,7 öre per kWh och lika mycket får den certifikatberättigade vattenkraften.

Genom samma elcertifikatsystem ger konsumenterna ett stöd på ca 4,5 öre per kWh till biobränslebaserad kraftvärme och industrins mottrycksanläggningar .
I takt med att andelen vindkraft ökar kommer en större del av konsumenternas stöd att gå dit. Dock, eftersom produktionskostnaden för vindkraftsel har sjunkit rejält de senaste åren och förväntas sjunka med ytterligare 20 procent fram till år 2025 kommer detta inte att få fullt genomslag.

Vattenkraft och kraftvärme, de två ”konkurrenterna”, kommer av olika skäl inte att byggas ut i samma takt som vindkraften. Det är dels av miljöskäl för vattenkraften och dels behovet av ett fjärrvärmeunderlag för kraftvärmen som gör att just vindkraften kommer att byggas ut mer under de närmaste 10 åren.

Naturligtvis är alla åtgärder som sparar energi viktiga – men vindkraften har också en viktig roll att spela när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Man får inte glömma att export av grön el hjälper till att tränga bort kolkraftproducerad el i vårt närområde. Om vindkraften byggs ut till 15 TWh år 2020 besparar vi atmosfären utsläpp om mer än 100 miljoner ton koldioxid jämfört om samma energimängd hade producerats med kolkraft.

De kärnkraftverk som finns i Sverige producerar idag koldioxidfri el till låg kostnad. Däremot är det svårt att förutspå produktionskostnaden från nya kärnkraftverk. Det är i perioden fram till 2020 som vindkraften kommer att göra störst nytta och spela en helt avgörande roll för att minska utsläppen av klimatgaser. Detta visar inte minst den globala satsning som äger rum. Under 2008 tillkom 8 484 MW vindkraft, 473 MW vattenkraft och endast 60 MW kärnkraft. Intresset bland svenska kraftbolag att satsa på mer kärnkraft är i dagsläget lågt.


MATTHIAS RAPP, vd Svensk Vindenergi