Lärarna kränker sina elever, rapporterar medierna och Jan Björklund kräver ett Lex Maria-liknande anmälningssystem för lärare. Bakgrunden är en rapport från ungdomstidningen Kamratposten där 16 procent av eleverna uppger att de känner sig mobbade av sina lärare.

- Det är ett välkänt faktum att det finns lärare som inte håller måttet. Som medvetet eller omedvetet, för att det inte förstår bättre, kränker elever, säger Kamratpostens chefredaktör i Debatt i Sveriges Television, och erkänner uppgivet att han inte är förvånad över de höga siffrorna i tidningens granskning.

Kamratpostens siffror är baserade på information från en webbundersökning på deras hemsida. Drygt 11 000 barn och unga har svarat på studien. Slutsatsen som Kamratposten drar av undersökningen är att ”de allra flesta unga tycker om sina klassföreståndare och mentorer… Men i resultatet finns även oroande inslag”.

Undersökningen visar att 16 procent av eleverna känt sig mobbade av eleverna, medan 84 procent inte gjort det. 17 procent uppger att de sett någon annan bli mobbad av lärare, jämfört med 83 procent som inte sett något.

Det vanligaste omdömet på frågan om vilka karaktärsdrag som kan beskriva elevens lärare är snäll (83 procent), följt av rättvis (57 procent) och bra på att hålla ordning i klassen (55 procent). De sämre omdömena hamnar längre ner på listan; sträng (40 procent), tråkig (26 procent), orättvis (25 procent) och arg (20 procent).

På frågan om eleven gillar sina lärare eller mentor sade 69 procent att de gör det, eller oftast gör det, 20 procent sade ”sådär” och 11 procent ”absolut inte”.

Kamratposten

Oskar Ekman är redaktionschef på Kamratposten, och han gläds över att tidningens undersökning uppmärksammas. TV-debatten i SVT i ämnet som sändes torsdagen den andre oktober beskriver han som smått kaotisk och han understryker att tidningen inte vill måla lärarkåren i ett dåligt ljus – de allra flesta eleverna tycker om sina lärare.

- Det är helt fel av vi skulle vilja svartmåla lärarna. Men, det här med lärarmobbningen måste tas på allvar, säger han.

Han är något kritisk till hur rapporten tagits emot och gillar inte att ordet mobbing byts ut mot kränkt i debatten.

- I debatten har många använt ordet kränkt vilket är lite olyckligt. Det har blivit ett lite dumt utgångsläge då det är ett sämre uttryck. Vi formulerade det som mobbad vilket både vuxna och elever kan relatera bättre till.

Det är dock värt att nämna att Kamratpostens chefredaktör Ola Lindholm själv valde att använda termen ”kränkt” vid upprepade tillfällen i SVT-debatten.

Hur uppfattar du trovärdigheten i rapporten?
- Jag tycker den är väldigt trovärdig. Den bekräftar vad tidigare undersökningar visat.

Lägre andel kränkta
I en artikel från 2004 i Pedagogiska Magasinet slår Gunnel Colnerud, professor i pedagogik vid Linköpings Universitet, fast att det är det är ett faktum att det finns lärare som mobbar elever och att det har varit ett känt problem i många år. Hon refererar till en norsk studie gjord av professor Dan Olweus vid universitetet i Bergen, samt Skolverkets återkommande attitydundersökningar om skolan.

Dan Olweus forskning på 2400 elever från 1996 slår fast att 2 procent av barnen i 6-9 klass har varit offer för lärarmobbing. Studien visar vidare att 10 procent av lärarna någon gång utövat mobbing på en eller flera elever.

Den attitydmätning från Skolverket som kom 2004 visar att 5 procent av eleverna känner sig mobbade eller trakasserade av lärare.

- Lärare som bevittnar sådana här övertramp från sina kollegor står infört ett svårt yrkesetiskt dilemma. De känner ofta en otrolig konflikt mellan att tiga och inte kritisera varandra mot att skydda eleverna. Det medför samtidigt en professionell förlust för hela verksamheten att det visar sig att lärare mobbar elever och att kollegorna inte gör något åt det, säger hon.

Lärarförbunden har bemött problemet i sina etiska riktlinjer från 2001, berättar hon, där de skriver att en lärare måste ingripa när man bevittnar en överträdelse från en annan lärare.

- Då ingriper man, det står inte ”bör ingripa” eller ”kanske”, det står ingriper. Det är en formulering med väldig tyngd, men den är inte juridiskt uppbackad. Ett problem kan vara att dessa etiska principer har fått för lite spridning. Skolminister Jan Björklunds utspel att det här nu ska lagstiftas, det kan man göra men det blir inte lättare att genomföra en anmälan. Det kan istället öka motståndet, då kollegan i så fall måste utredas, säger hon.

Gunnel Colnerud anser inte att Kamratpostens undersökning är vetenskapligt utformad då eleverna själva bestämt om deltagande och att den är därmed inte är representativ. Likväl riktar den uppmärksamheten mot ett stort problem.

Aktuell statistik
En senare attitydrapport från 2007 från skolverket visar att 2 procent av de yngre eleverna kände sig mobbade av sin lärare minst en gång i veckan. Var tionde elev i årskurs 4-6 uppger att de kände sig illa eller orättvist behandlade minst en gång i månaden, och 4 procent minst en gång i veckan. I årskurs 7-9 samt gymnasiet kände 4 procent sig mobbade eller trakasserade av en lärare.

”Bland de äldre eleverna är det alltså lika vanligt att elever känner sig mobbade av sina lärare som av andra elever”, slår rapporten fast.

Vill se Lex Maria och Sara
– Även om det vore 1 procent av eleverna som kände sig kränkta så vore det för mycket. Utgångspunkten är att noll procent ska mobbas av någon. Vi har nolltolerans, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, till Second Opinion.

Hon efterfrågar ett strukturerat och aktivt varjedagsarbete mot mobbing och kränkningar. Eva-Lis Sirén tycker att det är bra att Kamratpostens undersökning får uppmärksamhet, och att diskussionerna som förts i det offentliga rummet visar att frågan inte får stanna vid den lagstiftning som redan existerar.

– Man kan aldrig lagstifta etiska riktlinjer, men Lärarförbundet har länge efterfrågat både en Lex Sara och en Lex Maria modell för lärare. Helt enkelt lagstifta att en person inom skolan har anmälningsplikt om något inte står rätt till på arbetsplatsen.

Sådan lagstiftning ska även ge ökade möjligheter för skolpersonal att anmäla brist på resurser som leder till sämre utbildningsmöjligheter. Eva-Lis Sirén påminner dock om att en stor del av arbetet mot kränkningar är en resursfråga.

– Media har en väldigt viktigt uppgift att övervaka detta. Men i Sverige kan vi ibland ha en debatt som är väldigt fokuserad på en specifik del av en fråga. Självklart är detta mycket mer komplicerat då vi pratar om landets största arbetsplats. Det förekommer mobbing mellan elever, elever mot lärare och lärare mot elever. Allt detta faller under lagen om likabehandling. Men här är resursfrågan avgörande, ju fler ögon i på arbetsplatsen desto bättre.

Erik Durhan
erik.durhan@second-opinion.se

Läs mer: Dalademokraten, DN, Aftonbladet,