I rapporten används ett flerbostadshus med cirka 15 lägenheter som exempel för att jämföra kostnader för värme, vatten, el och renhållning. Bakom undersökningen står Avgiftsgruppen, som består av bland annat Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Riksbyggen och Hyresgästföreningen.

I rapporten pekas bland annat Fortum ut som en av de fjärrvärmeleverantörer som har de högsta fjärrvärmepriserna. Men rapporten har brister i såväl redovisningen av siffror som prisjämförelser.

Peter Dahl på branschorganisationen Svensk Fjärrvärme anser exempelvis att jämförelsen mellan Stockholm och Luleå blir snedvriden.
- Det vore bra om media, lite mer, problematiserade såväl fjärrvärmemarknaden som prisjämförelser i rapporten. I Luleå finns ett samarbete mellan SSAB och Luleå Energi där de kan dra nytta av varandra på ett väldigt kostnadseffektivt sätt som gynnar alla parter. De delar en gemensam produktionsanläggning. SSAB:s restgas går in och ut kommer el och värme. Elen går i sin tur tillbaka till SSAB medan Luleå Energi tar värmen och säljer den på stan. Detta är ett bra exempel på ett samarbete där även miljön gynnas, eftersom restgasen återvinns istället för att gå ut i luften. Men den förutsättningen finns bara i Luleå.

Johan Tjernström, Produktchef Fortum Värme säger att det också är svårt att tala om en stor fjärrvärmemarknad.
- Marknaden är inte nationell utan det är lokala värmemarknader med lokala förutsättningar som avgör priset på fjärrvärme. Att jämföra fjärrvärmepriset mellan Stockholm och Luleå blir därför som att jämföra äpplen och päron.

I Nils Holgersson-rapporten gör man ändå små försök att återspegla den ganska komplicerade fjärrvärmemarknaden;
”Fjärrvärmepriserna från olika leverantörer kan innefatta olika leveransåtaganden. Några fjärrvärmeverk äger och driver fjärrvärmecentraler i huset och vissa inkluderar serviceåtagande. Likaså varierar uttaget av anslutningsavgift och anslutningslån historiskt och sättet att återbetala lånen...Det gör att en helt rättvisande jämförelse mellan olika fjärrvärmeföretag är en svår uppgift”.
Men just detta framkommer inte i medierapporteringen.



I rapporten görs en prisjämförelse mellan kommunerna Solna/Sundbyberg och Stockholm. I det här fallet har kommunerna stora skillnader i sin prisfilosofi. Johan Tjernström förklarar,
- Norrenergi ligger lägre i fjärrvärmepris i Solna/Sundbyberg enligt rapporten, men då tar man inte hänsyn till anslutningsavgiften i Solna/Sundbyberg. Anslutningsavgiften motsvarar ungefär 10 procent på priset. Skulle man lägga på de 10 procent skulle vi hamna mycket närmare varandra.

Fortum har i normalfallet ingen anslutningsavgift för flerbostadshus i Stockholm men ett högre löpande pris, medan Norrenergi har en högre anslutningsavgift men ett lägre löpande pris. Det ger stora konsekvenser i jämförelsen mellan de båda kommunerna.

Den gröna skatteväxlingen
I medierapporteringen, bland annat i SR Ekot och Dagens Nyheter, utgick man från rapporten och satte fokus på att bland annat jämföra hushållens totala kostnader från år 2000 för värme, vatten, avlopp, el och avfallshantering i relation till Konsumentprisindex. Enligt Peter Dahl blir det en haltande jämförelse.
- Orsakerna till de relativt kraftiga prisökningarna på fjärrvärme mellan 2000-2004 berodde på den gröna skatteväxlingen där grundsyftet faktiskt var att öppna upp möjligheterna för andra bränslekällor än de fossila att bli lönsamma. Det här har många missat i debatten. En effekt av detta är att så kallad grön energi också blir dyrare.

Peter Dahl berättar att de som levererar bränslen av olika slag, även biobränsle, jämförde sig med oljan eftersom den fortfarande är den ledande energikällan och satte då sina priser i förhållande till oljepriset. Det var också meningen med skatteväxlingen. Man ville driva fram fler företag som producerar grön energi. På så vis påverkade den gröna skatteväxlingen även områden som vid en första anblick inte borde påverkas.
- Vi investerade i nya produktionsanläggningar med mera för att kunna genomföra övergången från fossila bränslen till förnybara bränslen. Det måste man ha i åtanke när man pratar priser.

- Jämförelsen med Konsumentprisindex, som media gjorde, haltar, eftersom KPI tar mycket liten hänsyn till energipriser. Det vore även bättre att jämföra fjärrvärmepriset med ett energiprisindex istället för KPI. Det skulle bli en bättre jämförelse än att blanda in priset på elektronik, tomater och kläder, säger Peter Dahl.

Kommer fjärrvärmemarknaden att avregleras?
I rapporten kritiseras Fortum för att ha en ”monopoliknande ställning”. Men till skillnad från elmarknaden så är det så den lokala värmemarknaden ser ut.
- Det finns i regel en fjärrvärmeaktör i en kommun, oavsett om det är Fortum eller någon annan, och det är oftast en och samma aktör som är producent och leverantör, säger Johan Tjernström.

Totalt finns det många olika aktörer i Sverige och fördelningen mellan kommun och privata bolag är ungefär 60-40. På Fortum säger man att man välkomnar ett nationellt regelverk för konkurrens inom fjärrvärmenäten.
- Vi har inget emot ökad konkurrens, tvärtom. Konkurrens är bra. Vi tycker det är bra att man utreder det här och det är en utveckling som kommer. Det som är viktigt är att det finns ett regelverk som är lika för alla och som gör det möjligt att genomföra viktiga investeringar. Man måste skapa ett gemensamt nationellt regelverk , det ska inte se olika ut i olika delar av landet, säger Johan Tjernström.

Det finns en målsättning från statligt håll att fjärrvärmenäten ska öppnas upp och det kallas TPA-Third Party Acess. Just nu pågår ett arbete hos regeringen med att utse en utredare som ska titta över hur en avreglering ska kunna se ut. Men det är inte klart och det finns många frågetecken. Och när frågan varit uppe tidigare har man konstaterat att det är ett svårt område att avreglera.

- Hittills har man kommit fram till att det inte skulle vara en bra lösning eftersom man istället kan välja andra uppvärmningsalternativ, exempelvis bergvärme och pellets. På så vis finns redan konkurrens. För att stärka kunden beslöt regeringen att införa en ny lag, ”Fjärrvärmelagen”, som trädde ikraft 2008. I lagen ställs tydliga krav på fjärrvärmeleverantörerna, såsom prisredovisning och korrekta avtal med mera, berättar Peter Dahl.

Frågan om avreglering handlar även till stor del om vad det får kosta innan kunderna tycker det är för dyrt och att nyttan med fjärrvärme uteblir. Till skillnad mot elnätet och telenätet så är fjärrvärmenätet lokalt och med mycket färre abonnenter som får dela på kostnaden för nätet. Det medför en betydligt högre kostnad per fjärrvärmekund till skillnad mot en elkund. Elnätet kan bära sina egna kostnader men det kan sannolikt inte fjärrvärmenäten.

Peter Dahl anser att marknadsbilden är mer komplicerad än den som framställs i rapporten.
- Vi ska tåla prisjämförelser i fjärrvärmebranschen men lokala förutsättningar som kundstruktur, geologi, demografi med mera sätter ramarna för hur fjärrvärmeföretagen kan agera och prissätta. Vi får se det som att vi måste vara mer pedagogiska och tydliga mot kunden och berätta hur fjärrvärmemarknaden fungerar. Den dialogen måste fjärrvärmeföretagen ta med sina kunder.

Johan Tjernström vill gärna påpeka att ”Nils Holgersson-rapporten” är viktig och intressant men vill uppmana Avgiftsgruppen till högre transparens i hur man räknat siffror och sammanställt totalsummor.
- Det vore värdefullt och intressant, antagligen inte bara för oss, utan för alla aktörer som finns med i rapporten.

Fakta:
AB Fortum Värme samägt med Stockholms Stad. 50 procent av Fortum och av Stockholms stad till 50 procent.
 

Relaterade länkar:
SR Ekot, SR Ekot2, SR Värmland, SR Väst, SR Blekinge, SR Dalarna, SVT Östnytt