– Vi lever i en situation sedan ganska lång tid tillbaks där det utexamineras fler journalister än vad arbetsmarknaden kan svälja.

Det säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hultén apropå senaste tidens rapporter om att den redan skyhöga arbetslösheten bland journalister ökar.

Inom gruppen journalister och författare ökade arbetslösheten med 45 procent under augusti jämfört med motsvarande siffra året innan, rapporterar bland annat Journalisten med hänvisning till Arbetsförmedlingen Kulturs senaste rapport.

Arbetslöshetsstatistik är en komplex fråga. A-kassan har exempelvis en statistik, Arbetsförmedlingen en annan och det är inte säkert att någon av dem har helhetsbilden, poängterar Anita Vahlberg som ansvarar för mediepolitiska frågor på Journalistförbundet.

Men oavsett de exakta siffrorna är arbetslösheten bland journalister tveklöst hög, och journalistutbildningarna är alltjämt populära.

Agneta Lindblom Hultén tycker att samhället har brustit i att informera studenterna om den arbetsmarknad de går till mötes.

– Det här är ett populärt yrke. Utbildningspolitiken och systemet tar inte hänsyn till hur många som behövs på arbetsmarknaden – då är det också rimligt att en yngre student får reda på hur arbetsmarknaden ser ut.

Hon berättar att man i början på 2000-talet gick ut en med undersökning där man kom fram till att mediesektorn skulle behöva hur mycket folk som helst.

– Vilket inte var sant. Eller rättare sagt: de hade inte gjort skillnad på vad som är journalistik, allmän medieverksamhet och vad som är reklam och marknadsföring. De flesta som söker sig till journalistutbildningen vill ju faktiskt bli journalister.

Tar inte sitt ansvar
Under tvåtusentalet har man avbemannat många redaktioner. Det har skett under en tid när journalistiken aldrig har gått så bra rent ekonomiskt, säger Agneta Lindblom Hultén.

– Det innebär ju också att folk har fått springa mycket fortare och göra fler saker samtidigt. Vi har aldrig haft så välutbildade och ambitiösa journalister som i dag, men det är klart att kvaliteten påverkas om man måste göra mer än vad man egentligen förmår. Här anser jag att medierna inte tar sitt ansvar.

Journalisterna har länge varit i överskott på marknaden, säger Agneta Lindblom Hultén. Till skillnad från de prognoser medierna presenterat tror hon inte att läget blir värre för journalister på arbetsmarknaden.

– Vi har en demografisk puckel, och det är väldigt många 40-talister som håller på att gå i pension. Även om man från medieägarna försöker pressa ut arbetskraften måste vi ersätta människor med människor också. Medierna kan inte återanvända material i all evighet. Det begriper väl till och med de som är mest ekonomiskt kortsynta.

Hon tror också medieägarna blir tvungna att anställa journalister för att bearbeta alla nya medieformer.

– Inom de traditionella medierna, där man ha sparat sig till anorexins gräns, verkar vissa ägare tro att man kan använda samma material för radio, tv, webb, mobiler och annat – men så enkelt är det inte. Materialet måste bearbetas, annars blir det obegripligt. Jag tror att fler kommer att upptäcka det.

Ta betalt på nätet
Ett stort problem är att många medier har svårt att ta betalt för journalistiken – framförallt på webben där det blivit standard att en stor del av tidningarnas material finns att läsa gratis. Frågan har debatterats livligt i medierna och flera webbtidningar planerar nu att börja ta betalt för fler delar av innehållet. Agneta Lindblom Hultén anser att medierna själva underminerat marknaden genom att inte ha någon strategi från början.

– Det är klart att människor som varit vana att få något gratis inte är beredda att betala för det. 

Hon tar ett exempel från början av 90-talet då internet kom till Sverige och hon höll en utbildning i arbetsrätt för journalister.

– Jag bad journalisterna fråga på redaktionerna där de var anställda: hur ser affärsplanen ut för internetsatsningen? Alla kom tillbaks med samma svar: ”vi kan inte få det, de har ingen strategi.” Alla medieägare sade att ”vi måste vara med på tåget” utan att ha en tanke på vart tåget gick. De problemen man har på marknaden i dag är en konsekvens av det.


Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se