- Tungmetallerna i skorna löses inte ut, berättar professor Marie Vahter, enhetschef vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.

Rapport, TV4, Ekot, Aftonbladet, Expressen, lokaltidningar och lokalpress berättade om Naturskyddsföreningens senaste rapport ”Kemikalier in på bara skinnet” som presenterade en undersökning gjord på 27 plastskor inköpta i olika länder världen över, fyra av dem inköpta i Sverige. Rapporten visar förekomsten av tungmetaller och ftalater, mjukgörande ämnen, i dessa plastskor. Rapporten innehåller även kritik mot svagheter i kemikalielagstiftningen och tillsynen av densamma.

Men rapporten och medierapporteringen brister i beskrivningen av vad som faktiskt görs på området och att hälsoriskerna är överdrivna. Det ger en ofullständig bild av kemikalielagstiftningen och kemikaliehanteringen, både nationellt och internationellt.

Marie Vahter vill även framhålla att vi inte vet hur dessa skor är utplockade.
- Är det ett representativt urval eller hur har skovalet gått till? Jag är förundrad över Naturskyddsföreningens genomslag i media. Men så är det med dem, de vill nå ut. Det kanske är bra att de gör en sådan här rapport, men riskerna är överdrivna. När det gäller metallerna föreligger säkert inga risker för hälsoeffekter genom direkt upptagning via huden. Men exponering kan ske vid framställning eller vid förbränning vid uttjänta skor. Det är dessutom helt onödigt att ha giftiga tungmetaller i sandalerna.

Importörerna
På Textilimportörerna, som är en intresseorganisation för importörer av bland annat skor, har man arbetat med frågor som etisk produktion, kemikalier och förbättringar i fabriker sedan 1990-talet. De har utformat en kemikalieguide som hjälper deras medlemmar med information kring kemikalier, förbud och gränsvärden.
- Guiden är en viktig och aktiv förutsättning för att göra inköp och ingår som en integrerad del i uppköpsprocessen, berättar ordförande Göran Larsén.

I rapporten är de flesta skor inköpta i Uganda, Tanzania, Indien, Filippinerna, Indonesien med flera och Göran Larsén säger att risken är större att kemikalier hanteras på ett sämre sätt i många fattiga länder.
- Vi måste hela tiden utveckla våra inköpsrutiner. Det handlar mycket om kunskap och utbildning. Jag tycker att det är trist att inte Naturskyddsföreningen samarbetar med andra organisationer i de större inköpsländerna, exempelvis Tyskland, Frankrike och England för att skapa tillräcklig gemensam påtryckning så att det blir någon förändring.

Göran Larsén menar att media gör en ”jättegrej av något som inte är en grej”.
- Följer man lagstiftningen och de gränsvärden som myndigheterna har beslutat om ska man inte sen få skit för det. Det finns massor med riskanalyser gjorda av EU och de ftalater som inte är tillåtna ska helt enkelt inte finnas men man kan inte hänga ut folk för att man använder ftalater som är tillåtna.

Hälsorisker
Jag ber Marie Vahter att titta närmare på undersökningens tabeller för att få en förklaring till de redovisade halterna av tungmetaller.
- Flera av skorna innehåller onödigt mycket bly. När det gäller de svenska skorna och kvicksilver så är det inga problem. Det är jättelåga halter, de fyra svenska exemplaren innehåller; (tungmetaller mg/kg)
<0,09 <0,09 <0,09 <0,1
- Jag kan säga, som jämförelse, att gränsvärdet för en svensk gädda är 1,0 mg/kg. Samma sak när det gäller arsenik, ingenting där heller. Inte när det gäller bly heller, ingenting att prata om. Hälsoriskerna är klart överdrivna i rapporten. Däremot om man, som i en del andra länder, slänger vissa av de här skorna eller bränner dem ute i det fria så är det inte bra för miljön.

De senaste åren har det pågått ett aktivt arbete för att skapa en gemensam lagstiftning inom EU när det gäller kemikalier och kemikaliehantering. I Europa har vi nu världens strängaste kemikalielagstiftning, den så kallade REACH-förordningen.

Michael Reineskog, Ekotoxikolog på Plast- & Kemiföretagen berättar att Sverige har haft ett stort inflytande på REACH och det har medfört att flertalet EU-länder fått ”rycka upp sig avsevärt i frågan”.
- Den tidigare svenska kemikalielagstiftningen var alldeles utmärkt men däremot var EU:s tidigare lagstiftning väldigt dålig och behövdes definitivt göras något åt.

Han tillbakavisar Naturskyddsföreningens kritik om en svag lagstiftning och säger att det är framförallt tillsynen av lagarna som måste samordnas och förbättras.
- Tillsynen är fortfarande nationell och det finns alltför stora skillnader i de olika ländernas arbete med tillsynen. Det är jätteviktigt att även tillsynen blir reglerad på EU-nivå och att vi har en gemensam syn på hur det ska gå till. Det är också avgörande att vår tillsyn i Sverige blir mer centraliserad och att samma tillsyn ska ske i hela landet och inte att det varierar beroende på kommun eller regionalt område. Vi arbetar för att Kemikalieinspektionen ska bli ansvariga för all tillsyn av varor.

David Strömberg på Miljödepartementet, en av de ansvariga för regeringens kommande proposition kring kemikalietillsyn. Han bekräftar att det har framkommit kritik mot att tillsynen är för oorganiserad och att det finns risk för att tillsynen ”trillar mellan stolarna”. Det finns även kritik mot hur Kemikalieinspektionens resurser hanteras.
- Kemikalieinspektionen tar ut en kemikalieavgift av alla svenska företag som producerar kemikalier som ska täcka prövning och tillsyn. En utredning har nyligen konstaterat att Kemikalieinspektionen använder delar av de avgiftsintäkterna till andra delar av verksamheten än tillsyn.

I dagarna har regeringen, i budgetpropositionen, föreslagit att Kemikalieinspektionen ska tillföras ett ökat anslag på 30 miljoner kronor. Anslaget ska delvis möjliggöra ökad tillsyn, berättar David Strömberg.

Tillverkaren, importören och återförsäljarens ansvar
Idag har tillverkaren, inom EU-länderna, en skyldighet att förmedla kunskap om produktens innehåll vidare genom försäljningsledet fram till slutkonsument. När tillverkningen skett i annat land än EU så är det importören i ett EU-land som har ansvaret att förmedla den kunskapen vidare. Men det finns stora brister, enligt David Strömberg.
- Detaljhandel vet för lite om innehållet i de produkter de säljer, trots att de enligt Miljöbalken har skyldighet att veta det.

Michael Reineskog säger att lagstiftningen ställer stora krav på importören.
- Ofta har tillverkaren ett antal olika underleverantörer och för importören är det svårt att ha kontroll över hela processen. Räcker det med att fråga tillverkaren eller ska han testa varje sko? Man får göra en rimlig bedömning. Går det att lita på den här tillverkaren, hur ser hans historik ut, vad har jag för erfarenheter?

David Strömberg beskriver medierapporteringen,
- Det är positivt att sådana här frågor lyfts fram men det är viktigt att det är sakligt och att inte riskerna överdrivs, så det blir larm och sensationsjournalistik. Vi har för dålig kunskap om kemikalier och dess påverkan men det är något som den nya europiska kemikalielagstiftningen kommer att förbättra. Under de närmaste åren kommer många kemikalier att testas och successivt kommer det att bli lättare för tillverkaren att välja rätt kemikalier.

FAKTA:
REACH – Registration, Evaluation, Authorisation and Restrictions of Chemicals
(samlingsnamn för EU-förordningen inom EU)
länk

REACH del 1- Genomförande och sanktioner
Om hur svensk kemikalielagstiftning ska förändras för att den ska stämma med REACH-förordningen inom EU. Remissomgång och sedan följde propositionen 2007/08:80

REACH del 2- Slutbetänkandet – Kemikalietillsyn-organisation och finansiering. Remissomgång. Proposition kommer vår 2010. Beslut ska tas av Riksdagen innan sommaren 2010.
länk

Naturskyddsföreningens rapport

Relaterade länkar:
AB1, AB2, Expressen, DN2, GP1, GP2, GP3, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Corren, SR Blekinge, SR Ekot1, SR Ekot2, Barometern, Blekinge Läns tidning, SVT1, Lilla aktuellt, SVT Rapport
 

Från redaktionen kl 15:30 090924: Citat från Marie Vather uppdaterat.