I måndags överlämnade regeringen sin kulturpolitiska proposition ”Tid för kultur” till riksdagen. I den tar regeringen ställning för en ny definition av vad som är en kulturtidskrift: ”Vi anser att stödet i första hand bör gå till att främja utgivning av tidskrifter vars huvudsakliga inriktning är kulturell debatt samt analys och presentation inom de skilda konstarternas områden”.

Medierna har presenterat kulturpropositionen som den största förändringen av kulturpolitiken på många år, men frågan om kulturtidskrifternas framtid har fallit bort i rapporteringen.

Idag får över hundra olika tidskrifter statligt kulturstöd. Kulturstödet går inte bara till tidningar som skriver om de traditionella konstarterna utan också samhällsinriktade tidskrifter som tidningen Socialpolitik, den feministiska tidningen Bang och Expo, som granskar högerextremismen i Sverige.

Små marginaler
– Vill vi ha den här typen av debatterande tidskrifter måste de få ett stöd. Sverige är ett för litet land för att det ska fungera annars, säger Siri Reuterstedt, orförande i Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter.

Hon säger att kulturstödet har stor betydelse för många tidskrifters möjlighet att överleva.

– Få klarar sig utan stödet. De flesta kulturtidskrifter lever på små marginaler. Stödet betyder massor, även om det kanske bara är 20 000 kr. Inte minst för att det innebär ett erkännande. Att det man gör är viktigt.

Siri Reuterstedt säger att det är svårt att veta hur många tidskrifter som kommer att förlora sitt stöd.

– Det är en tolkningsfråga vad som skulle räknas som en kulturtidskrift. Många tidskrifter är i ett gränsland. Man skriver samhällsjournalistik med utgångspunkt i kulturen. Ett gäng tidningar skulle så klart falla bort på en gång. Sedan finns det massor av gränsfall.

Hon är kritisk till den stela definition av kulturtidskrift som regeringen presenterar.

– Om man hårddrar det, får man skriva om böcker och sedan diskutera idéinnehållet? Får man skriva om konst som behandlar samhällsfrågor?

Siri Reuterstedt säger att den svenska definitionen av vad som är en kulturtidskrift är gammal och att dess ursprung egentligen inte går att knyta till ett särskilt politiskt beslut.

– Det är en gammal syn på kulturtidskrifter som har att göra med vår folkrörelsetradition. Den kom till på en tid när man från samhällets sida ville lyfta fram många olika röster. I andra länder har man ofta en snävare definition av vad en kulturtidskrift är.

Inte dramatiskt
Marcus Hartmann, politiskt sakkunnig på Kulturdepartementet, tycker inte att regeringens förslag är särskilt dramatiskt. Skrivningen är ett resultat av att Statens kulturråd, som fördelar stödet till kulturtidskrifter, har bett om en genomlysning av bidragsreglerna.

– Det kommer att innebära en förändring, absolut, men stödet till kulturtidskrifter finns ju fortfarande kvar.

Marcus Hartmann vill inte heller spekulera i vilka effekter förändringen får och vilken sorts tidning som kommer att förlora sitt tidskriftsstöd. Han betonar att det i slutändan är Statens kulturråd som ska tolka riktlinjerna när man behandlar tidningarnas ansökningar. Därför går det inte att säkert att veta vilka effekter förändringen kommer att få.

– Vi tycker det är självklart att en kulturtidskrift ska syssla med kulturell debatt. Vad som ingår i det begreppet får man ta hänsyn till när man behandlar ansökningarna.

Erik Wiklund
erik.wiklund@second-opinion.se

Rekommenderad läsning: SvD, DN