Av de charkprover som testats för mögel, jäst eller bakterier fick 59 procent anmärkning på sin kvalitet. Detta rapporterar TT om en undersökning gjord av länsstyrelsen i Västra Götaland.
Petra Noord, livsmedelsinspektören bakom undersökningen, säger att konsumenterna inte behöver oroa sig för att blir sjuka av butikernas kött.

”Det är ingen som bedömts att vara otillfredsställande eller inte säker.”

Tydligare rutiner

Trots det stora anmärkningsantalet visade undersökningen på en del förbättringar i hygienisk medvetenhet jämfört med föregående rapport, avslöjar Petra Noord.

”Vi såg förbättringar på många punkter och framför allt att det fanns tydligare rutiner i butikerna.”

Om undersökningen är representativ för hela Sverige går inte att avgöra. Petra Noord berättar att det gjorts väldigt lite forskning på området.

”Jag vet att enskilda kommuner har gjort liknande undersökningar, men det var på 90-talet.”

Enligt Petra Noord beror resultatet till stor del på att produkterna legat för länge. Rutiner gällande renhållning och personlig hygien spelar också in.

”Jäst växer mer med tiden, men samtidigt kan man ha en skivningsmaskin som inte hålls ren och på så sätt smittar annat kött.”

Olika hållbarhetstider

Varorna som testades hade enligt butiken sin bäst-före-dag samma dag som de undersöktes och Petra Noord menar att en del butiker satt för lång hållbarhetstid på sina produkter.

”Somliga har satt alla sina produkter till tre dagar medan några anser att deras produkter håller i tjugo dagar.”

Eftersom hållbarhetstiderna varierar från butik till butik råder Petra Noord oroliga konsumenter att ta en extra titt på bäst-före-datumet.

”Jag tycker att man ska tänka över bäst-före-tiden och om det är väldigt långa datum kanske man inte ska vänta med köp till sista dagen.”

Dålig kännedom

Svensk Dagligvaruhandel har sedan 2007 riktlinjer för branschen om just hållbarhetstider. I skriften föreslås en hållbarhetstid på fem dagar för kokt skinka och sju dagar för rökt kött. Endast 23 procent av butikerna i undersökningen uppgav dock att de följde branschrekommendationerna. Resten av de tillfrågade bestämde hållbarhet efter producenterna, mikrobiologisk provtagning eller annat. Länsstyrelsen undersökte dock inte om dessa tider är kortare eller längre än branschens rekommendationer.

Hélène Arrenfeldt, på Svensk Dagligvaruhandel utformade riktlinjerna tillsammans med medlemmarna ICA, Coop, Bergendahlsgruppen, Axfood och AB/Vi-butikerna. Hon önskar att fler butiker följde deras rekommendationer.

”Siffran är väldigt låg och det är inte riktigt den uppfattning jag har, men det beror ju på om det bara är våra medlemmar som blivit undersökta eller även andra butiker. Det framgår inte i rapporten.”

En tredjedel av butikerna som uppgav att de följde riktlinjerna följde i själva verket inte dem, enligt Petra Noord.

”De trodde väl att de gjorde det, men de kanske inte riktigt visste vad riktlinjerna innehöll.”

Butikernas ansvar

Hélène Arrenfeldt tror också att riktlinjerna måste spridas mer.

”Det är inget fel på rekommendationerna. De är ju grundade på mikrobiologiskt kunskapsunderlag. Det handlar om att man hanterar varan rätt och också följer våra riktlinjer.”

Hélène Arrenfeldt säger att Svensk Dagligvaruhandel arbetar hårt med just utbildningsfrågan.

”Utbildning är a och o. Man måste höja statusen på livsmedelshantering och förbättra livsmedelshygienen. Det är upp till den butiksansvarige att detta görs.”

Hélène Arrenfeldt tror att området är för stort för att man ska kunna stifta lagar kring hållbarheten.

”Det är väldigt väl uttalat från Livsmedelsverket att det är branschen som bestämmer hållbarhetstider och vi ser inget behov av utökad lagstiftning inom detta område.”

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se