Senast i helgen rapporterade DN om att läget är panikartat för många studenter i Stockholm. Eftersom antalet studentbostäder är få är många studenter hänvisade till den vanliga hyresmarknaden. DN skriver i ännu en artikel denna helg om hur föreningen Matteusgården polisanmält misstänkt svarthandel med hyreskontrakt. Lägenheter som skulle gå till fattiga och behövande misstänks istället ha sålts illegalt för mellan 50.000 och 200.000 kronor.

Enligt en beräkning från Fastighetsägarna Stockholm omsätter svarthandeln med hyreskontakt över 1,2 miljarder kronor per år i Stockholm och 300.000 kronor bedöms vara ett typiskt svartpris för en hyreslägenhet i Stockholms innerstad.

Bostadsförmedlingen i Stockholm räknar med att förmedla cirka 1.000 lägenheter i år i Stockholms innerstad och antalet har ökat stadigt de senaste åren. Till detta ska läggas lägenheter som förmedlas lagligt av privata fastighetsägare. Fastighetsägarna Stockholm gör bedömningen att 2.400 lägenheter per år förmedlas svart i innerstaden. Den svarta marknaden är i så fall väsentligt större än den vita.

I Stockholm är situationen extra besvärlig men enligt Regeringskansliet uppger 70 procent av Sveriges kommuner att det är brist på hyresrätter. Men varken DN eller andra medier borrar vidare i frågan om vad bostadsbristen och svarthandeln beror på.

- Det är alldeles för svårt att få tag på en hyreslägenhet i Stockholm. Hyresregleringen är en av orsakerna till den obalansen.

Det säger Joakim Larsson som är Ytterstads- och bostadsbolagsborgarråd i Stockholms Stad. Inom hans ansvarsområde ligger de kommunala bostadsbolagen Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem som tillsammans dominerar hyresmarknaden i Stockholm. Han menar att hyresregleringen skapar subventioner för personer som har attraktiva lägenheter till för låg kostnad.

- Jag bodde själv nyligen i en hyresrätt på 115 kvadratmeter med bra läge i innestaden. För den betalade vi 9.500 kronor i månaden. Det är helt galet. För en nybyggd lägenhet i samma storleksklass i ett ytterområde får man betala betydligt mer.

I våras kom Hyresgästföreningen Stockholm, Fastighetsägarna Stockholm och de tre kommunala fastighetsbolagen i Stockholm överens om förslag till ny hyressättning – Stockholmsmodellen - som bättre ska spegla hur hyresgästerna värderar sitt boende. Det tycker Joakim Larsson är ett steg i rätt riktning. Men, det behövs mer, till exempel borde privata värdar och hyresgäster på sikt få förhandla hyrorna själva utan att vara styrda av de kommunala bolagen.
Hyresregleringen skapar bara problem men så långt som att säga att hyresregleringen helt ska avskaffas vill inte Joakim Larsson gå.

- Hyresregleringens vara eller inte vara en fråga för regeringen och riksdag, inte kommunerna, men det är angeläget, inte minst för Stockholm, att man gör något åt dagens föråldrade system.
Mycket i utredningen om bostadsmarknaden som ligger på regeringens bord är intressant, tycker Joakim Larsson.

- Jag hoppas att regeringen hanterar frågan. Åtminstone tar bort kommunala bostadsbolagens hyresledande roll.

Joakim Larsson sätter förhoppningar till systemet med ägarlägenheter som kommer att utvecklas i Sverige. Det innebär att en enskild hyresgäst kan köpa sin lägenhet av fastighetsbolaget och sedan hyra ut den.

- Det kommer att skapa en ny delmarknad av bostäder och öka tillgången på sikt. Jag hoppas regeringen också ser till att ta fram ett förslag på ägarlägenheter i redan befintliga fastigheter. Det skulle vara toppen för stora bostadsfastigheter där bostadsrättsformen kanske inte är ett idealiskt alternativ.

Magnus Graner är statsekreterare åt Justitieminister Beatrice Ask som har frågan om hyresregleringen på sitt bord.

- Det här är egentligen inte en fråga för regeringen utan hyressättningen är en sak mellan parterna på marknaden, säger Graner.

Magnus Graner ber att få svara skriftligen på Second Opinions frågor, svaren finns nedan. Regeringen är försiktig när det gäller att beskriva problemet och formulerar sig exempelvis ”Det finns också uppgifter om att hyresregleringen kan antas leda till minskad rörlighet på bostadsmarknaden ”.

Regeringen har aviserat en proposition som tar upp bostadsmarknaden i vår. Då om inte förr får vi veta framtiden för hyresregleringen.


Skriftliga svar från Magnus Graner:

Finns det brist på hyreslägenheter i Stockholm och andra städer i Sverige?

Ja, cirka 70 procent av landets kommuner uppger att det är brist på hyresrätter (enligt Boverkets rapport Bostadsmarknaden 2009-2010). Värst är det i storstadsregionerna. I Stockholm är det framför allt brist på bostäder för ekonomiskt svaga hushåll, flyktingar och ungdomar. Även i Göteborg och Malmö råder brist på bostäder för bl.a. ungdomar.

Spelar hyresregleringen någon roll för bristen?

Hyresregleringen har viss betydelse för detta. Det finns uppgifter om att särskilt privata fastighetsägare drar sig för att bygga nya hyresfastigheter eftersom det är svårt att bedöma om projektet kommer att bli lönsamt. Det finns också uppgifter om att hyresregleringen kan antas leda till minskad rörlighet på bostadsmarknaden eftersom ingen vill släppa ett attraktivt hyreskontrakt utan vidare.

Vad anser regeringen är för- respektive nackdelar med hyresregleringen?

Som fördelar kan nämnas att regleringen ger en spärr mot hyreshöjningar som inte är godtagbara samt garantier för ett reellt besittningsskydd. Det är angeläget att värna om skyddsmekanismer av detta slag även vid en översyn av hyressättningsreglerna.

En nackdel med hyresregleringen är att den kan medföra att hyrorna inte uppfattas som rättvisa - att hyrorna inte överensstämmer med hyresgästernas värderingar (en trea på Östermalm kan tyckas mer attraktiv än en lika stor lägenhet med liknande standard utanför tullarna). En annan nackdel är att regleringen i förlängningen kan ge upphov till minskad rörlighet på bostadsmarknaden. Detta går i första hand ut över dem som vill komma in på hyresmarknaden, t.ex. nyinflyttade och ungdomar som söker sin första bostad. Till nackdelarna hör även en ökad svarthandel med hyreskontrakt och en omfattande andrahandsuthyrning med för höga hyror m.m.

Regeringen välkomnar att marknadens parter kommit överens om förändringar av hur hyror sätts. Varför det? Vad blir i slutändan fördelarna för medborgarna som regeringen ser det?

Hyrorna bestäms i mycket stor utsträckning i förhandlingsöverenskommelser mellan respektive hyresvärd (ofta tillsammans med en fastighetsägarorganisation) och en hyresgästorganisation. Det är viktigt att värna om denna ordning, som uppfattas som välfungerande och har stora fördelar. I ljuset av detta är det angeläget att parterna på hyresmarknaden har en samsyn på hur hyressättningssystemet i stort bör fungera.

Det vi gärna vill se framför oss är ett bruksvärdessystem med hyror som bättre avspeglar hyresgästernas värderingar men med ett skydd mot oskäliga hyror och som ger ett reellt besittningsskydd. På så vi skulle vi också få en bättre fungerande bostadsmarknad med färre inslag av svarthandel och oskäliga andrahandshyror - allt till fördel för medborgarna.

Relaterade länkar:

SvD

DN: Halverat byggande i år

Sydsvenskan: Borättspriserna upp i Malmö

HD: Regeringsatsning på integration