Vi inom vårdföretagarna tycker att det är glädjande att det går bra för vårdföretag, för så är inte alltid fallet. DN har valt att lägga sin fokus 5 av våra närmare 14 000 privata vårdföretag. Långt ifrån alla vårdföretagare har de marginaler som DN rapporterar om idag.

Med detta sagt bör man som politiker om privat utförd vård sämre kvalité? Svaret på den frågan vet vi i den senaste mätningen från SKI, Svenskt Kvalitetsindex, ger patienterna – de privata vårdföretagen har 7,4 miljoner läkarbesök varje år – den privata vården ett betydligt högre betyg än den offentliga. En annan skillnad mot offentlig utförd vård är förstås att privat företag måste hålla sin budget och kan inte vänta sig bidrag från det offentliga. Med privat vård får vi effektivare användning av vården och sparar skattepengar. Det är uppenbart att i den lanstingsdrivan vården finns stor effektiviserings potential. Säkerligen en 20-30%.

Ett annat perspektiv jag skulle ta med mig om jag vore politiker är att anställda i privat utförd vård trivs bättre. Svenskt Kvalitetsindex mätning 2009 och en ny undersökning från Svensk Företagshälsovård visar att anställda i privata vårdföretag är mer nöjda med sin ledning, sina arbetsförmåner och sina löner än offentligt anställda. Det betyder att vårdpersonalen i de privata vårdföretagen sannolikt trivs bättre på jobbet än vad kollegerna i offentlig sektor gör. Undersökning som kontinuerligt genomförs av Svensk Företagshälsovård och Svenskt Kvalitetsindex. I undersökningen har 6 000 personer i flera olika sektorer intervjuats kring sin syn på arbetet. Inom näringsgrenen vård- och omsorg har 864 personer intervjuats varav 442 kommunanställda, 289 landstingsanställda och 133 privatanställda.

Resultatet borde inte överraska någon. I decennier har de anställdas situation i vården varit ett politiskt problem. Alla har vi sett de offentliganställdas engagemang försvinna i frustration över förlegade hierarkier och tungrodd administration. En evig brist på uppmuntran, både från ledningen och i lönekuvertet.

Detta håller nu på att vända. Tack vare vårdvalssystemen skapas utrymme för konkurrens, innovation, decentralisering och personalfokus.
Vården utvecklas för de anställdas bästa. Fler arbetsgivare betyder bättre arbetsvillkor. Och när de anställda blir nöjdare blir också patienterna nöjdare. Under de senaste åren har den privata vården dragit ifrån den offentliga vården i nöjdhet. Idag är 6 av 10 är nöjda med den offentligt utförda vården, medan 8 av 10 är nöjda med den privat utförda.

Alla borde vara ense om att vården ska så vara bra som möjligt. Men trots alla undersökningar som ger vårdföretagandet ett gott betyg, siktar politiker runt om i landet just nu på att låta ideologin reglera vården istället för att låta sjuksköterskorna, läkarna och patienterna få utveckla den. Ledande profiler inom Socialdemokraterna motionerar om vinstbegränsningar i skattefinansierad verksamhet, till exempel i vårdföretag, inför Socialdemokraternas kongress i slutet av oktober.
Synen är förlegad och inkonsekvent. Sedan årtionden tillbaka är stora delar av välfärden konkurrensutsatt. De allra flesta kringtjänster – städning, matservering, transporter, tvätt, fastighetsskötsel, posthantering, bevakning och IT-drift – utförs av privata företag.

I Sverige finns 120 000 personer som jobbar i privata företag och vårdar äldre, sjuka och dementa. Om de anställda trivs bättre i privata vårdföretag så bör företagandet uppmuntras, inte begränsas, eftersom nöjda medarbetare ger bättre vård och sannolikt med hög kvalité. Åtminstone om man ser till patienternas bästa. Vidare borde det utan dröjmål införas en oberoende utvärdering av vården, så patienter verkligen kan jämföra de vårdgivare som ger bästa kvalitén.

Relaterade länkar:

DN: Vårdvinster går till skatteparadis

DN: Vi har levererat sjukvård till ett lägre pris

DN: Många vårdkoncerner högt belånade

SvD: Privata vårdbolag gör rekordvinster

Sydsvenskan

GP

SR Ekot