Efter den stora nyheten att Pirate Bay förlorade i Stockholms Tingsrätt (Mål B 13301-06) i april kom diskussioner om domarens opartiskhet och det väntade överklagandet. Sedan kom sommaren och lugnet la sig över diskussionerna. Men hur påverkades omvärlden och Sverige av domen?

Internetjuridiken fick en ny grundläggande dom att anpassa sig till och PiratPartiet fick material till sina anklagelser om orättvisa men hur påverkades vanliga fildelare? Märkligt nog, inte alls. För trots att fyra män riskerade fängelse och drygt 30 miljoner kronor i böter fortsatte fildelning som vanligt. Därför var det inte oväntat att 17 företag från musik, film och tv bad Stockholms Tingsrätt att fatta ett beslut att fildelningstjänsten The Pirate Bay skulle förhindras från att tillgängliggöra vissa omnämnda verk under tiden då rättegången fortsatte. I en fysisk värld är detta självklart. Därför är det inte konstigt att Stockholms Tingsrätt beslutade följande (T 7540-09 och T 11712-09) den 21 augusti att;

”Tingsrätten förbjuder, för tiden till dess att målet har avgjorts eller annat har beslutats, Black Internet AB, vid vite av 500 000 kr, att för allmänheten tillgängliggöra musikalbum… filmverk och teveserier… genom att tillhandahålla uppkoppling till Internet till de tjänster som tillhandahålls via fildelningstjänsten The Pirate Bay…”

Det finns två stora problem med Tingsrättens beslut. Dels var det fel att rikta sig mot företaget Black Internet och dels har de bett Black Internet att genomföra teknisk och moraliskt tvivelaktiga handlingar. Första frågan vi bör ställa oss är vem är Black Internet och hur kommer det sig att de är inblandade? Att Black Internet är målet för beslutet är det ingen tvekan om. Men varför Black Internet? I domstolens protokoll får vi en viktig ledtråd. Där identifieras Black Internet som ägare till

”…den sista identifierbara routern.”

Men vad innebär detta? Här har alla parter gjort det lätt för sig. Den sista identifierbara routern är inte detsamma som den som är ansvarig för överföring av information – dock är de delaktig i överföringen.

Black Internet har ett avtal med företaget DCP Networks som har ett avtal med The Pirate Bay som har användare som har brutit mot svensk upphovsrättslagstiftning. Stockholms Tingsrätt kom fram i april att fyra personer bakom The Pirate Bay var skyldiga till medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. Men de är inte skyldiga ännu eftersom domen har överklagats.

Medhjälparen The Pirate Bay har ett avtal med DCP Networks som har ett avtal med Black Internet men Stockholms Tingsrätt gör det lätt för sig. De kräver inte att skiv- och filmbolagen skall tvinga DCP Networks att förhindra tillgängliggörandet utan accepterar att diskussionen vandrar upp en nivå i företagskedjan till de hamnar hos Black Internet.

Black Internet har som affärsidé att transportera internetpaket. För att använda en liknelse (alla teknikmetaforer är svaga).
Är Black Internet likt en bomstation på en motorväg är deras roll att ta betalt av de som passerar? Och nu har bomstation blivit ansvarig för att förhindra att postens lastbilar inte skall kunna leverera vissa utvalda brev.

När Tingsrätten beslutar att vid vite tvinga Black Internet att blockera de omnämnda torrents visar de att de har en naiv teknikuppfattning. Företaget har kontroll över kablarna och kan därmed stänga av tillgången till The Pirate Bay – men det har inte domstolen rätt att begära. Frågan handlar om de drygt 100 omnämnda verken.

Problemet är att för att Black Internet skall följa Tingsrättens beslut (och det är de tvungna till eller betala vite) så måste de antingen investera i en teknologi som tillåter dem att granska all trafik från The Pirate Bay. En svag liknelse är om posten skulle tvingas att förhindra leverera brev som innehåller ett visst ord. För att kunna genomföra detta måste posten öppna och läsa alla brev för att ta bort de brev som innehåller ordet. Därför står Black Internet inför ett tungt och moraliskt tveksamt beslut.

När Tingsrätten beslutar som de har gjort bör de vara medvetna om konsekvenserna. Deras val att strunta i konsekvenserna visar de antagligen en djup teknikokunnighet, eller en medveten strategi av tekniknaivitet. Tingsrätten gömmer sig bakom beslutet genom att enbart kräva att de omnämnda verken förhindras men är mycket medvetna om att Black Internet inte har råd att ta risker. Black Internet fattar de mest självklara företagsbeslut och blockerar hela The Pirate Bay.

Spelar detta någon roll?
Ja. Detta är mycket allvarligt. The Pirate Bay innehåller över 2 miljoner torrents och domstolen vill att Black Internet skall förhindra 0,01% av dem. Eftersom det är för komplext, dyrt och moraliskt tveksamt väljer Black Internet att stänga ner 100%. Ingen har begärt det men alla visste att det skulle ske.

Black Internets handlande visar tydligt hur sårbar vår kommunikation är idag. Teknikleverantörer har inte råd att kämpa för principer eller enskilda kunder och domstolar gömmer sig bakom formella beslut som är helt korrekta till sitt innehåll men mycket farliga till sin effekt.

Det som var självklart och enkelt i en fysisk värld blir komplext dunkelt i en digital verklighet. Stockholms Tingsrätt har bekvämt och enkelt medverkat genom medveten naivitet till att begränsa en laglig och fri internettrafik. Vikten av detta skall inte underskattas. Att vi tolererar ett sådant beteende är farligt eftersom det riskerar att försvaga all vår digitala kommunikation – vilket idag är så gott som all vår kommunikation. När domstolen väljer att göra formellt rätt men försvaga samhällets kommunikation försvagas yttrandefriheten i grunden. Det är inte hos företagen som tillhandhåller vår kommunikation som yttrandefrihetens sista försvarslinje skall finnas – det är därför staten finns.

Dessutom tog det mindre än 24 timmar innan The Pirate Bay var ingång igen. Bevis på att allt flyter på Internet. De som skadades? Ett företag och principen om en fri kommunikation. 

Relaterade länkar: SR