– Det finns mängder av journalister där ute som hela tiden drivs av att släppa analyser och få ett snabbt genomslag. Det är samtidigt hett högt läsvärde av konkreta aktietips. Därför är det extra viktigt att man som privatperson att kunna syna dessa analyser.

Aktiespararnas vd Günter Mårderslår fast att kraven på svenskarnas ekonomikunskaper hela tiden ökar och att det lätt blir lätt blir överrumplande när man ska sätta sig in i allt från dagiskostnader till elmarknaden till fonder. Men samtidigt tycker han alla bör göra egna analyser på de bolag man funderar på att investera i.

– Privatekonomin blir allt mer som ett heltidsjobb, utan att vi får någon egentlig utbildning på området. Men man ska samtidigt alltid vara kritisk mot alla former av finansiell rådgivning. Jag skulle önska att fler privatpersoner tar på sig sina kritiska glasögon när man läser analyser i tidningarna.

Bankernas makt

Ett annat problem är att mediernas analyser i många fall styrs av vad de professionella analytikerna på banker eller fondkommissioner säger Günter Mårdner .

– Journalistiken är ofta en reproducering av dessa analyser där man kanske lägger till en del antaganden. Men bankerna har alltid ett säljintresse som i slutändan ger anledning att ge köprekommendationer – då köp såklart genererar mer intäkter för banken.

Som exempel kan man ta ett möte med en bank där man ska diskutera sina placeringar. Trots att det kallas rådgivning så rör det ju sig egentligen om ett säljmöte, säger han.

Hur stor tilltro har läsarna generellt till aktietipsen i tidningar?

– Man kan ganska snabbt se att det får följder när en större tidning rekommenderar en enskild aktie, speciellt i mindre bolag. Tilltron på analysernas korrekthet är mycket hög skulle jag säga.

Är tilltron för hög?

– Ja, när jag själv jobbade som journalist och analytiker så blev man ofta uppringd av läsare som ofta inte läst mer än huvudrubriken; stod det köp, sälj eller behåll. Man struntade i det viktigaste, resonemangen över de slutsatser man dragit.

För högt tempo

Günter Mårder tycker att det är alldeles för upptrissat tempo i ekonomimedierna när det kommer till företagsanalyser och aktietips. Medieklimatet tvingar fram kortsiktiga analyser som rör en tidshorisont där marknadsriskerna mer styr utvecklingen än bolagets egen förmåga.

– Många analyser på nätet och i tidningarna är på tre till sex månaders sikt. På den tidsramen är det i princip omöjligt att sia om bolagets framtid då det är marknaden som kommer att diktera utvecklingen – inte det bolags speciefika. Det blir helt enkelt en lottsedel att investera på så kort tidshorisont. På längre sikt, fyra – fem år, kan man börja dra fundamentala slutsatser.

– Det finns många bolag som utvecklats rätt väl sedan krisen började, men som ändå sett sina börskurser sjunka. Anledningen är marknadsoron och inte bolagets utveckling i sig.

Han framhåller dock en positiv trend inom ekonomijournalstiken – allt fler gör nu uppföljningar på sina analyser. Men även där är tidshorisonten alldeles för kort tycker han.

– En till två års utvärderingshorisont är för kort och ger inte mycket. Vi utvärderar efter 5 år vilket vi tycker är en mer användbar tidshorisont.

Erik Durhan
erik.durhan@second-opinion.se