Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.dn.se 12 Augusti 2009 / Politik
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(14)     Begrav den här! +(1)

Poliser bör ej sitta i socialnämnden.

I DN häromdagen beskrevs hur tre poliser i Västerbottens län förbjudits att arbeta politiskt. Förutom den felaktiga och missvisande rubriken som i sig borde behandlas kommer jag att att koncentrera mig på vad som faktiskt stod i artikeln. Att poliser inte bör sitta på topp-positioner i socialnämnden.

I frågan om poliser och politiska uppdrag får jag hålla med bloggaren Björn Wadström.
Det finns vissa politiska uppdrag som en polis absolut inte bör inneha.

Därmed inte sagt att de inte ska få arbeta politiskt, att hindra en yrkesgrupp från det vore ett grundlagsbrott.

Socialnämnd, migrationsfrågor och liknande där poliser kan hamna i en intressekonflikt och frekventa jävs-situationer är dock synnerligen olämpliga uppdrag.


Från BW's inlägg i Nyköpingsbloggen: (om polisen Göran Hagbergs absurda jävs- och sekretesssituation)


Polismyndigheten påpekade att polisen Göran Hagberg har rapporteringsskyldighet i sin tjänst och att det därför var oförenligt med att vara ordförande i en socialnämnd. Till fakta hör också att Göran Hagberg även är ordförande i socialutskottet där alla personärenden behandlas.
Han tjänstgör även som politisk socialjour, Det är bl.a beslut som rör omhändertagande av barn och människor med beroendeproblematik. Men framförallt mycket känslig individinformation.



Det finns en grupp människor som förekommer både hos polismyndigheten samt de sociala myndigheterna. Det är alltså en grannlaga uppgift att hålla reda på sekretess samt jäv. Normalt lämnar en politiker rummet då frågan om sekretess eller jäv uppkommer. Först och främst är det politikern själv som skall göra bedömningen och om politikern inte själv klarar bedömningen är det ordföranden som skall ta upp frågan.
I det här fallet är det alltså samma person som skall göra båda bedömningarna.




Ett bra exempel på hur det ska gå till när man har ett uppdrag där man handskas med sekretess och riskerar jävssituationer tar jag från Göran Pettersson (m).


För drygt fyra år sedan bestämde jag mig för att kandidera till riksdagen. Då jag hade en befattning som ofta var i nära kontakt med den politiska styrningen av Försvarsmakten tyckte jag att det kunde bli lite känsligt.
[...]
När valet ryckte närmare så valde jag att tömma min semesterbank och lämna min befattning och idag är jag riksdagsledamot.




Sammanfattning:
Kan man vara polis och politiker samtidigt?
Självklart.
Men vissa befattningar inom poliiken är synnerligen olämpligt för en polis att inneha och har man inte omdömet att själv välja bort dessa, bör man fundera över vilken kompetens personen i övrig besitter.


Niklas Starow - Samhällsdebattör, Den nya Medborgarrättsrörelsen
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(14)    Begrav den här! +(1)
2 + 3 =
Lös den här enkla matematiska uppgiften och skriv in ditt svar. Exempelvis 1+3, skriv 4.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 16 Augusti 2009 02:28:24

Niklas Starow

Sven-Erik.

Du missar att jag redan i början skriver att det vore ett grundlagsbrott att hindra en yrkesgrupp att engagera sig politisk.

Din kommentar om "inskränkthet" säger dock mer om dig än om mig, har man bra argument så behöver man inte gå ner på sandlådenivå.

Den 15 Augusti 2009 17:42:52

Sven-Erik Alhem

Fd. överåklagare, expertkommentator rättsliga frågor

Har lämnat min tjänst som överåklagare (senast i Malmö och tidigare i Stockholm). Arbetar nu i eget företag som samhällsdebattör och expertkommentator åt media i rättsliga frågor, föreläsare med mera.

Visst går det att resonera så. Lite inskränkt kanske. Men problemet blir att det finns väldigt många hinder då, inte bara för poliser att vara med och politiskt engagera sig i olika funktioner på den för demokratin så betydelsefulla och grundlagsskyddade politiska arenan. - Sekretessfrågor bör för övrigt med lite god vilja kunna underordnas grundlagen. Min grunduppfattning är att ett demokratiskt samhälle tjänar på att fler engagerar sig och inte färre. Begränsningar av olika slag bidrar lätt till det sistnämnda.