Medierna drar återigen egna slutsatser om ersättningsfusk, nu med anledning av de så kallade vab-intygen.

Sedan juli 2008 infördes måste den förälder som begär tillfällig föräldrapenning få ett intyg från förskolan eller skolan som visar att barnet verkligen har varit hemma. Målet är att minska fusket, något som inte lyckats, enligt sajten Allt om Barn. Artikeln hänvisar till att antalet uttagna dagar ”inte drastiskt minskat, utan ökat något.”

Men Allt om barn ger en förenklad bild. Hur många dagar som tas ut beror till största del på hur sjuka barn är ett visst år, enligt Niklas Löfgren, försäkringsutvecklare på Försäkringskassan.

– Drabbas vi hårt av influensa och olika virus behöver föräldrarna använda fler dagar, och då går användandet upp.  Om inte går användandet ner.
Uttaget beror också på hur många barn det finns i åldrarna två till fem ett visst år.

– Det är när barnen är i den åldern som föräldrarna använder flest vab-dagar, säger Niklas Löfgren.

Motsägelsefullt och svagt
Dagens Nyheter är en av tidningarna bakom Allt om barn. De skriver dock tvärtom att intyget har minskat vab-fusket. DN-artikeln hänvisar till Försäkringskassans stickprovskontroller före och efter att intyget infördes.

Det här har också sina svagheter, säger Niklas Löfgren.

– Kontrollerna som den här statistiken hänvisar till handlar bara om hur många fall som handläggaren har bedömt behöver utredas djupare, inte hur många som verkligen har missbrukat försäkringen. Kontrollerna är heller inte designade för att mäta omfattningen av felaktiga utbetalningar utan att förhindra dem.

En del av anmälningarna rör sig till exempel om slarv, som att man råkat skriva fel veckodag.

– Man satte upp att man var hemma tisdag när det var onsdag; då rättas det upp av handläggaren och vi får bättre kvalitet i ärendet. Felaktiga utbetalningar behöver inte betyda att man fuskar eller missbrukar försäkringen.

Vet inte effekterna
Båda medier har alltså valt olika delar från Försäkringskassans pågående utvärdering och dragit slutsatserna själva. I själva verket vet man ännu inte vad effekten har blivit, säger Niklas Löfgren.

– I och med att vi inte är klara med utvärderingen vet vi varken bu eller bä. Man kan ju tänka sig att det skulle ha någon slags effekt, men vi vet inte vilken och på vilket sätt. Det är helt enkelt för tidigt att säga något i dagsläget. Vi behöver få tid att analysera helheten och inte bara delar av den.
Utvärderingen beräknas vara klar i oktober.

Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se