Fords försäljning av Volvo Personvagnar går långsamt och branschbedömare tror att Ford kan komma att behålla bolaget, skriver Dagens Industri. Förutom Volvo PV:s vd Stephen Odell citeras ett antal anonyma källor. Reportern har bland annat talat med ”en branschkälla”, ”en Volvokälla”, ”en uppgiftslämnare som representerar en av intressenterna till Volvo PV” och ”en intern Volvokälla.”

Det stora problemet med anonyma källor är att det undergräver källans – och därmed artikelns – trovärdighet. Det menar Marina Ghersetti, universitetslektor på JMG, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

– Anledningen till att man ska ange sina källor tydligt är för att jag som mottagare ska kunna lita på det du skriver. Antingen känner jag till källan sedan tidigare och kan bedöma rimligheten i uttalandet, eller så kan jag kolla upp källan själv om det är någon jag inte känner till.

Ingen policy

Dagens Industri har ingen uttalad policy om när man får eller inte får använda anonyma källor.

– Olika journalister kan arbeta på lite olika sätt, vi har ingen stentavla med regler uppspikad på väggen. Reportrarna bollar med mig eller någon annan ansvarig utgivare och så funderar vi på hur vi ska gå vidare, säger Peter Fellman, redaktionschef på Dagens Industri.

Hur många anonyma källor man kan använda i en text är en rimlighetsbedömning. Det har hänt att tidningen har plockat bort anonyma uttalanden, menar Peter Fellman.

– Det absolut bästa är naturligtvis att läsaren vet som uttalar sig och det är hela tiden vår målsättning. Men ibland står man inför valet att ha en anonym kommentar eller ingen kommentar alls. Och det är bättre att vi förklarar för läsaren att den här informationen har kommit till Dagens Industri via en anonym källa, än att vi bara skriver det som ett faktum. Då vet inte läsaren om det är någonting vi själva har tänkt ut eller någonting någon annan hävdar.

Finns det inte en risk att källorna broderar ut sanningen lite extra om de får vara anonyma?

– Det är sällan vi hänger upp en hel text på det källan säger och om du kan ditt ämne tillräckligt bra vet du som journalist ungefär vad som är sant och inte. Men vi är medvetna om att man aldrig får tips på grund av människors godhet. De flesta har något självändamål bakom sina uttalanden.

I slutändan är det upp till läsaren att bedöma om det verkar korrekt eller inte.

– Där är det tilltron till Dagens Industris trovärdighet som man får bedöma. Det händer så klart att vi har fel men då hoppas jag att läsaren hör av sig så försöker vi korrigera eller förklara bättre.

Att presentera källornas uppgifter som ett faktum är att använda sig av vaga källor. Källorna skyddas så väl av journalisten att de är dolda i texten och mediekonsumenten kan inte alls förhålla sig till dem. ”Rapport erfar att…” är en standardformulering när man använt en vag källa, säger Marina Ghersetti.

– Risken med att använda vaga källor är att det ofta är vaga uppgifter som levereras. Så vitt mottagaren vet kan det vara i princip vem som helst . En ”informerad källa” kan vara både någon inom regeringskansliet eller korvhandlaren på hörnet.

Användandet av anonyma källor är en del av meddelarskyddet och det är viktigt att det finns möjlighet för människor att lämna uppgifter till medierna utan att avslöja sin identitet, poängterar hon.

– Journalisten kan ha väldigt goda skäl att inte lämna ut källan, det är svårt att säga generellt. Men anonyma källor medför alltid en större osäkerhet i den information som går ut. Det är oerhört viktigt och kan vara fullt befogat, men jag tror att de vanligaste anonyma källorna är väldigt vaga källor.

Är det rätt att använda anonyma källor när man spekulerar om priset på Volvo?

– Man får använda anonyma källor på det sättet men man gör det på bekostnad av artikelns trovärdighet. Ibland kan de ju vara befogade – andra gånger kan det vara rena spekulationer, och till vilken nytta är de då? I vissa fall kan de till och med vara direkt skadliga om de sätter igång felaktiga rykten.

EXEMPEL PÅ ANONYMA KÄLLOR I VOLVO-ARTIKELN I DAGENS INDUSTRI:

”Ford är inte så ekonomiskt pressat att det måste sälja Volvo PV till vilket pris som helst och kan vänta ut rätt tillfälle. Jag tror att Volvo PV stannar i Fordsfären även om man blir mer självständig”, säger en branschkälla till DI med mångårig erfarenhet från svensk och global bilindustri på toppnivå.

Visserligen har nu tre fyra intressenter besökt Volvo PV enligt en Volvokälla och startat en genomgång (så kallad due diligence) av det svenska bilföretagets bokföring.

”Ford är väldigt byråkratiskt och styr tidtabellen hårt. Vi har ännu inte blivit ombedda att komma med något bud, och jag uppskattar att buden inte kommer in förrän under sommaren. Det gäller snarare månader än veckor”, säger en uppgiftslämnare som representerar en av intressenterna till Volvo PV.

DI:s källor betonar att de prisuppgifter för Volvo PV på 15-20 miljarder kronor som nämnts i media sannolikt är alltför låga.

”Det enda som är intressant är seriösa marknadsmässiga värderingar från bolag med industriell kompetens. Det finns modeller för sådant som vi tillämpar. De som vill lägga skambud intresserar inte Ford”, säger DI:s uppgiftslämnare.

En intern Volvokälla kommenterar: ”Klart är att vi kommer att leva i Fordsystemet under många år också under en ny ägare och alternativt kanske stannar kvar i Ford.”

Fotnot 1: Artikeln citaten kommer från finns inte på di.se och vi länkar därför till en liknande artikel.

Fotnot 2: Vi har sökt reportern till DI:s artikel men han har inte haft tid att uttala sig.

Freja Salö
freja.saloe@second-opinion.se