Second Opinion granskar media genom att göra korrigering och komplettering av det allmänna nyhetsflödet. Vi lanserade vår nyhetstjänst och redaktion i mars månad och hade inledningsvis ingen specifik inriktning på TT eller de telegram som TT förmedlar. Dock har vi blivit mer än förvånade över att det förekommer så många och så ofta fel i media. Och TT står för flertalet av dem.

”Stödet för monarkin har ökat, skriver TT och hänvisade till en Sifoundersökning. Nyheten spred sig vida runt om i landets tidningar och många skrev om ökningen. Men tittar man närmare på undersökningen visar det sig att resultatet var det motsatta. Att stödet för monarkin minskar.
Ett annat exempel är när Göteborgs-posten skrev ”Efter åratal av rasande försäljningssiffror kan dvd-försäljningen vara på väg att öka igen.” Problemet är bara att Second Opinions granskning visar att det aldrig funnits något försäljningsras. TT sprider den felaktiga nyheter vidare och till exempel SvD, Borås tidning, Metro och Smålandsposten skriver efter TT:s telegram.

Men vad spelar det för roll att det blir fel ibland? Gör det något att vi felaktigt går runt och tror att plasma-TV ska förbjudas eller att vi tror på TT:s felaktiga rubrik ”var femte med sjukersättning fuskade”? Kanske inte – under förutsättning att vi alla tar det vi läser i tidningen, hör på radio eller ser på TV med en rejäl nypa salt.

Men så är det sällan, utan ”står det i tidningen så är det sant”. Ofta uppstår felen därför att journalisten missförstått situationen, eller dragit felaktiga slutsatser. Många journalister känner även ett starkt tryck att snabbt leverera nyheter och vara först. Som kryddan på moset med en provocerande rubrik som sticker ut och får därför genomslag. Att det sedan är onyanserade rubriker som kan påverka den mediala bilden av ekonomiska prognoser eller viktiga tendenser i samhället blir ett sekundärt problem.

Vi läser allt fler nyheter på internet och söker ofta själva nyheter via google. Felaktiga nyheter ligger kvar på internet under lång tid utan att korrigeras. Googla idag på ”Brasiliansk papaya stoppas” – som är en felaktig nyhet från i höstas och du hittar länkar till Sveriges Radio, Sveriges Television, Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Uppsala nya tidning.

Rättelser ligger i tiden, många tidningar har infört rättelserutor, kvalitétsdirektörer och dementisidor. Men var finns TT:s rättelser? Var får vi information om TT-nyheter som innehåller fel? Det är mycket märkligt och problematiskt att TT, ”som utgör stommen i alla redaktioners nyhetsbevakning”, inte har en plats för rättelser eller öppnar upp och är mer tillgänglig för den enskilde nyhetskonsumenten.
Enligt TT själva skickas en rättelse ut vid fel, det innebär att en ny version av telegrammet sänds ut. Men då endast om det är en nyhet av dignitet, med en svårtolkad definition av ordet ”dignitet”. Du måste även vara abbonent av TT:s telegram, vilket kostar 60 000 kr per år.

Med tanke på TT:s position i svensk media borde de ha ett extra granskande ljus över sig. Men vem ska rikta ljuset? TT ägs av de största tidningarna och mediebolagen bakom dem.

I det större perspektivet är slarvig journalistik ett hot mot demokratin och en god samhällsutveckling. Medierna är ett viktigt verktyg för vår förståelse av samtiden, av den offentliga sektorn, av marknaden och det civila samhället. Om vi inte litar på medierna riskerar förtroendet att eroderas för hela samhället. För de medier som vill stå för kvalitét borde det innebära en rejäl tankeställare. Redovisa rättelser:TT!

Maria Bjaring
maria.bjaring@second-opinion.se