TT skriver att "det nu för första gången går att diskutera på fullt allvar om det är möjligt att återuppväcka en utdöd art." Bakgrunden är att några forskare ska ha återskapat 80 procent av mammutens DNA-sekvens och snart hoppas kunna klona densamma.

Enligt Henrik Brändén, molekylärbiolog och frilansande föreläsare med uppdrag för gentekniknämnden och vetenskapsrådet, är förhoppningen fortfarande baserad på lösa spekulationer.
– Med den teknik vi har idag och med min fantasi om vad vi kan klara av i framtiden ser jag det som väldigt osannolikt att åstadkomma detta.

Sista procenten svårast
I nuläget har forskarna pusslat ihop 80 procent av mammutens arvsmassa, men det ska mycket till för att uppnå en fullständig DNA-profil enligt Henrik Brändén.
– Det man har återskapat är antagligen de 80 procent av mammuten som är mest lika elefanten. Det innebär att de 20 procent som är kvar skiljer sig ordentligt från elefanten och dessa områden är mycket svårare att återskapa.

Skulle forskarna ändå lyckas rekonstruera hela DNA-sekvensen återstår andra svårigheter innan kloningen kan bli verklighet. Först måste man hitta en metod för att framställa levande cellkärnor och någon sådan lösning finns inte i nuläget.

Svårt med finansiering
Ett annat hinder är, enligt Henrik Brändén, att hitta en äggdonator som inte är för olik mammuten. I detta fall skulle det röra sig om elefanten.
– Jag vet att man har lyckats klona en hjortart med en närbesläktad hjortart som donator. Sedan är det oklart hur stort det här hoppet kan bli. Man har till exempel försökt att hitta en donator till jättepandan utan att lyckas, och jag skulle väl säga att elefanten och mammuten ligger någonstans mitt emellan dessa fall vad gäller olikheter.

Henrik Brändén är också skeptisk till att forskarna ska hitta finansiering till ett kloningsprojekt.
– Det rör sig om en teknikutveckling som är väldigt dyr och det vete fåglarna om någon skulle vara intresserad av att investera i det här. Men det är klart, kan man väcka ett intresse hos stora företag och visa på andra användningsområden som kan ge intäkter skulle detta kunna ske.

Uppdatering 111205:
Forskare kan klona mammut, lyder rubrikerna i bland annat DN och SvD nästan tre år senare. Second Opinion har frågat Henrik Brändén om de senaste framstegen.
– Det som rapporteras nu skulle möjligen kunna innehålla en lösning på de två första av de tre problem jag listade: att få hela mammutens DNA-sekvens, och att få en hel, fungerande cellkärna.

Han ifrågasätter dock om cellkärnorna i den permafrostfrysta benmärg man nu funnit är tillräckligt bevarade. 
– För några år sedan lyckades forskare klona en mus från cellkärnor från en mus som legat i vanlig frys i sådär 40 år. Det gick, till allas stora förvåning. Så vem vet, kanske några cellkärnor också har överlevt årtusenden. Jag tvivlar, men det är inte omöjligt.

Han menar också att det är fortsatt osäkert om man kan få mammutkärnorna att fungera i, och samarbeta tillräckligt bra med, ett omgivande elefantägg, för att de ska komma hela vägen till en färdig mammut.
– Även här tvivlar jag, men enda sättet att få veta är naturligtvis att prova.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se