Hélène Goudin representerar Junilistan i Europaparlamentet och ställer upp för omval den 7 juni.

– Om man bortser från partiets syn på EU-frågor är jag inriktad på jakt och fiskefrågor, mänskliga rättigheter och HBT-frågor.

Det roligaste hon varit  med om under sin tid i parlamentet är att hon vunnit ett pris för sina insatser i biståndsfrågor.

– Det var i våras som 1500 biståndsorganisationer utsåg den bästa  parlamentarikern på området. Det har också varit spännande att delta i Pride-festivaler i de forna öststaterna, för där är man rädd. De har ju inte den demonstationsfriheten som vi har i Sverige.

Likriktad bevakning

Besluten måste tas närmare folket och bli mer förankrade för att intresset för EU-frågor ska öka i Sverige, säger Hélène Goudin.

– Sedan råder också okunskap över hur mycket EU egentligen påverkar. I dag tas mellan 65 och 75 procent av kommunala beslut utifrån EU-direktiv och det vet ju inte människor. Många har attityden att ”det berör inte mig” och ”det har ingenting med mig att göra”.

Hon tycker att EU-frågan försummas av medierna när det inte är valtider.

– Varje vecka i Strasbourg röstar vi igenom några 100 nya lagstiftningar och ofta väljer man kanske tre saker att skriva om den veckan. De stora frågorna täcks visserligen, till exempel fildelning, men då skriver alla om samma sak.

Stor okunskap

Journalisterna behöver skriva mer pedagogiskt, säger Hélène Goudin.

– Ofta pratar man om att EU har bestämt det och EU har tänkt det här, men det är ju skillnad på vad kommissionen tänker göra och vad parlamentet faktiskt har röstat igenom. När det gäller de allmänna medierna tror jag att okunskap är orsaken.

Förutom ekonomiska faktorer tror hon att den undermåliga mediebevakningen beror på att EU är så vitt och omfattande.

– Det är svårt att greppa allting. Jag tror att fackmedierna är mer duktiga på det här. När det gäller enskilda frågor som jaktfrågor skriver jakttidningarna om det.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se