Är börsen på väg upp eller ner? Har vi nått botten? Läser man tidningarna är buden många och vitt olika.

Ett tydligt exempel är Mats Qviberg, finansman och Klaus Jäntti, vd för hedgefondjätten Brummer & Partner, som förutspår helt motsatta utvecklingar på börsen. ”Börsen lär inte sjunka så värst mycket mer än vad den redan gjort”, säger Mats Qviberg enligt di.se den 26 november. Samtidigt målar Klaus Jäntti upp en nattsvart bild av börsen.

”Jag skulle inte äga en enda aktie i dagsläget”, säger han till Dagens Industri den 28 november.

Hur ska man som mediekonsument förhålla sig till alla börstips och spådomar? Har någon mer rätt än den andre?

Prognoser på börsen är i snitt inte bättre än slumpen, säger Stefan Fölster som är chefekonom på Svenskt Näringsliv.

”Man har bland annat testat att spå börsen genom att låta apor kasta pil, och de har lyckats lika bra. Detta bör man ha i åtanke när man läser börsprognoser”.

Lömska prognoser
Stefan Fölster delar in prognoserna i tre olika kategorier. Den första och mest lömska är rekommendationer för enskilda bolag, säger han.

”Ofta handlar det om att ett företag vill göra nyemission och anlitar då en PR-konsult för att väcka PR-intresse. En del av dessa rekommendationer kan alltså vara ren PR.”

Den andra sorten är mer allmänna prognoser om börsen där analytiker uttalar sig. Även här ligger ofta egenintressen bakom, säger Stefan Fölster.

”Om man är börsmäklare tjänar man pengar på att folk handlar på börsen. Man vill att folk ska tro att det händer saker så att de investerar mer.

Tredje sorten är sådana som Mats Qviberg – personer som själva investerar, säger Stefan Fölster.

”De berättar hur de själva tänker när de investerar. En sådan prognos ska man alltså läsa som att det helt enkelt kan vara intressant att se hur en sådan person tänker.”

Tips till mediekonsumenten
I slutändan finns det två strategier som är gångbara för den som handlar på aktier, enligt Stefan Fölster.

”Den ena är att se på de riktigt stora svängningarna. Är den i botten eller nästan i botten som nu, så är det långsiktigt bäst att köpa. Ser man något av en bubbla är det förmodligen bäst att sälja. Det här kan vara svårt att göra, eftersom det kräver att man inte lyssnar för mycket på andra.”

Den andra strategin är det mer arbetsamma sättet – att helt enkelt att lära sig mycket om företagen.

Stefan Fölster tycker att journalisterna gör väldigt lite egen grävande journalistik om företag.

”Det görs ännu mindre på företag som inte är börsnoterade och exempelvis statliga myndigheter.”

Det här leder till att mycket av journalistiken är rapportering där någon ena dagen är väldigt positiv, och någon annan dagen efter väldigt negativ.

Efterlyser motbilder
Medierna borde våga anlita journalister som gräver djupare i olika frågor, säger Stefan Fölster.

”Ta Carnegie som exempel, det fanns indikationer i ett år på olika problem, jag såg inte någon som gick igenom det mer noggrant innan staten tog över.”

Han tycker också att medierna borde vara mycket mer frikostiga med att ge motbilder.

”Men jag har också en förståelse för att tidningarna publicerar sådant som inte går att belägga med hundra procent. Man måste kunna gå före ibland och publicera ett rykte. I de fallen kan man både försöka säga något om vad ryktet bygger på och ge motbilden.”
Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se