I samband med att ståltillverkaren SSAB presenterade sin kvartalsrapport meddelades att  koncernen har kunnat sälja utsläppsrätter för 140 miljoner kronor, det vill säga utsläpp på lika många ton koldioxid. Detta förklarades främst genom minskad produktion, men också genom förbättringar i miljöarbetet.

Börser för utsläppsrätter
I Europeiska unionen finns flera konkurrerande börser för utsläppsrättigheter, som till exempel Nordpool, ECX (European Climate Exchange) och EEX (European Energy Exchange).

Varken via företagen eller börserna går det att få ut någon information om försäljning. Vattenfall står som kund hos börsen Nordpool i Norge.

- Vi är inte tillåtna att ge specifik information angående kunder och handel eftersom utbytet är en neutral marknadsplats med anonym handel som alla andra börser. Informationen måste ges av företagen själva, säger pressansvariga Lars Galtung på Nordpool.

Pressekreterare Heidi Wendt på SSAB, hänvisar i sin tur till de olika börserna för att få information. De handlar på Nordpool i Norge och EEX i Tyskland.

- Vi handlar inte direkt med dessa börser utan bilateralt genom våra banker. Eftersom vi handlar bilateralt kan man inte se vilka som äger utsläppsrätterna. Samma börsregler gäller även vid värdepappershandel.

Myndigheterna styrs av sekretess
Inte heller Energimyndigheten som hanterar registret över handeln med utsläppsrätter för Sverige, lämnar ut information.

Enligt Mattias Eriksson, enhetschef för operativa styrmedel på Energimyndigheten, är det en fråga som ligger under registerförordningen på EU-nivå. Denna ska samtidigt förhålla sig till den svenska offentlighetsprincipen men hindras av sekretesslagen.

- Vi har information om vem som säljer utsläppsrätter, i förhållande till register i andra EU-länder, och vem som köper. Om vi lämnar ut information för enskilda företag är en fråga om hur företagen drabbas. Vi tar beslut från fall till fall.

Sveriges utsläpp i EU är jämförelsevis väldigt små, därför finns generellt sett inte de stora köparna och säljarna här.

- De finns i länder som Tyskland, Storbritannien, Holland och Italien. Tittar man på olika sektorer kan det vara mer spritt än så. När det gäller energisektorn använder inte Sverige så mycket fossila bränslen.

SSAB:s tilldelning och försäljning
Naturvårdsverket ger SSAB 7,1 miljoner utsläppsrätter om året, men rättigheterna går att använda fram till 2012. Anläggningen i Luleå får flest, därefter Oxelösund och slutligen Borlänge. I Luleå och Oxelösund finns masugnar med större utsläpp,  medan Borlänge tar hand om efterbearbetningen av stålet och inte släpper ut lika mycket.

Enligt sajten pointcarbon.com, som ger aktuella kurser för koldioxidhandeln ligger priset för en utsläppsrätt i maj 2009 på 15 till 16 euro (165-176 kronor). Eftersom SSAB har sålt rättigheter för 140 miljoner kronor det första kvartalet skulle det innebära att SSAB har sålt cirka 850 000 stycken, om vi tar månadens kurs på 165 kronor. Under 2008 skulle de ha sålt cirka 1,5 miljoner utsläppsrätter med månadens kurs.

Räknar man på SSAB:s försäljning det första kvartalet 2009 rör det sig om cirka 12 procent av de tilldelade utsläppsrätterna för ett år. Förra året skulle de enligt samma beräkning ha gjort sig av med cirka 20 procent av sina utsläppsrättigheter.

Köpa eller sälja?
Lars Westermark, chef för klimatenheten på Naturvårdsverket, tycker att det skulle vara intressant att veta hur SSAB har resonerat strategiskt när de sålt av utsläppsrättigheter.

- I lågkonjunktur kan de sälja av, men om det blir högkonjunktur kommer de förmodligen att måsta köpa upp utsläppsrätter.

Helena Stålnert, informationschef på SSAB, säger att när de gjorde den senaste ansökan om utsläppsrätter var det brinnande högkonjunktur.

- Vi gjorde vår ansökan när det fanns en större efterfrågan på stål, sedan dess har det varit ett dramatiskt fall. Nu går vi på halv produktion, och utsläppsrätterna hanteras i linje med det, därför har vi radikalt minskade utsläpp och kan sälja rättigheter.

Även i SvD.

Camilla Hermansson
camilla.hermansson@second-opinion.se