Enligt FN:s Kyotoprotokoll som trädde i kraft 2005, ska de industrialiserade länderna minska utsläppen av växthusgaser, och i nuläget handlar det om koldioxid. Visionen är att utsläpp av växthusgaser globalt ska minska med mellan 25 till 40 procent till år 2020. Nu handlar arbetet mycket om utsläppsrätter.

Fördelas av EU
EU-kommissionen fördelar mängden koldioxid olika EU-länder får släppa ut genom så kallade utsläppsrätter, där en rätt motsvarar ett ton koldioxid. Fördelning anpassas till Kyotoprotokollet, som har för avsikt att minska utsläppen med 5,2 procent till 2012 jämfört med vad de var 1990.
 
Än så länge är det bara energisektorn och energiintensiv industrin – till exempel elkraft, stålverk och pappersbruk - som berörs i den senaste tilldelningen för år 2008-2012. Efter 2012 ska även flygindustrin ingå och senare också sjö- och vägtransporter.  Totalt omfattas 13 000 anläggningar i EU eller 40 procent av de totala utsläppen av handeln, enligt Naturvårdsverket. 

De länder som den senaste perioden fick flest utsläppsrätter per år är Storbritannien och Tyskland, med 245 respektive 499 miljoner vardera.

Länder har överklagat tilldelningen
Kristina Pettersson, handläggare för internationella klimatfrågor på Energimyndigheten, berättar att ett antal forna öststater i EU inte blev nöjda med tilldelningen. Tjeckien och Baltstaterna valde till exempel att klaga till EU-kommissionen.

- De fick inte rätt så nu har de överklagat tilldelningen till EG-domstolen, och hänvisar till att de ligger i underläge. De har en konkurrensutsatt industri, som de menar flyttar utomlands om de inte får den tilldelning de vill.
 
En viktig princip är att handel med utsläpprätter ska främjas inom Europeiska unionen, och tanken är att marknadskrafterna skall skapa utsläppsminskningar.

Hur fördelas de svenska rättigheterna?
Miljödepartementet har beslutat att 22,5 miljoner utsläppsrätter skall delas ut årligen till svenska företag fram till 2012, efter att EU sagt sitt. Sverige har blivit tilldelade 22,8 miljoner rätter per år.

Naturvårdsverket fattar beslut om tilldelningen sedan de fått in förslag från företag. Frågan bereds av Rådet för tilldelning av utsläppsrätter, där representanter för Naturvårdsverket, Energimyndigheten och NUTEK ingår. Verket är dessutom tillsynsmyndighet och granskar företagens årliga rapporter om faktiska utsläpp.

Energimyndigheten är också med och hanterar det register där alla köp och försäljningar av utsläppsrättigheter ska registreras. Ansvaret för frågan är fördelat mellan myndigheterna och de har i vissa fall dubbla roller.

Gratis utsläppsrätter
Utsläppsrätterna kostar ingenting för de svenska anläggningarna. Däremot får företagen inte sälja mer än 20 procent, övriga kan de eventuellt spara till kommande perioder då utsläppsrätter fördelas. Totalt omfattas 750 anläggningar i Sverige. 

Lars Westermark, chef för klimatenheten på Naturvårdverket, berättar att det tilldelas 20,83 miljoner utsläppsrätter per år fram till 2012.

- Sedan finns en reserv på 3 miljoner avsatt under hela perioden. Reserven är till för nya företag inom samarbetet.

Sett över hela perioden delas i genomsnitt 21,4 procent ut per år. Var 1,1 procent procent per år, mellan de ton som tilldelats av miljödepartementet och de som fördelats över perioden tar vägen, vet han inte riktigt.

Ett problem med rättigheterna är just att de delas ut gratis, säger Lars Westermark som anser att systemet kan göras mer effektivt.

- Från och med 2013, det vill säga nästa handelsperiod, kan man förvänta sig att utsläppsrätterna ska börja auktioneras ut på nationell basis. Meningen är att öka effektiviteten, men hur det ska ske i olika EU-länder är inte klart ännu.

Även i SvD.

Camilla Hermansson
camilla.hermansson@second-opinion.se