I ekonomidelen av Dagens Nyheter presenteras en undersökning gjord av Demoskop där 1607 personer fått ange vad de kommer lägga mer eller mindre pengar på det kommande halvåret. De tillfrågade anger att de mest skall dra ner på snask och godis.

Konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg vid centrum för Konsumtionsvetenskap på Göteborgs universitet är kritisk till slutsatserna av undersökningen.

- I allmänhet brukar människor dra ner på det som är dyrt och lyxigt i kristider. Det blir köttbullar istället för oxfile. Åker du hem deppig efter arbetet och kanske blivit uppsagd eller varslad är det lätt att trösta sig med en påse chips, säger hon.

Attityder och handlingar
Det som redovisas i Demoskops undersökning är attityder till kommande inköp. Enligt Ulrika Holmberg är detta problematisk, eftersom forskning har visat att relationen inte är särskilt stark mellan vad man säger och vad man sedan gör. Att ställa generella frågor om attityder som ”skall du köpa snacks och godis” motsvaras ofta inte av specifika handlingar.

- Alla vet att snask inte är speciellt nyttigt och då anger man att det skall sparas på. När det sedan kommer till kritan vill man unna sig något i stunden. Du är på väg hem från jobbet, lite trött och hungrig. Då är det lätt att det slinker med något onyttigt.

Vad köper människor?
I nationalräkenskaperna från Statistiska centralbyrån för 2009 hittar Ulrika Holmberg information om vad hushållen spenderar pengar på. Siffrorna där pekar neråt under hela 2008 för livsmedel, transporter och kläder.

- Speciellt transportsektorn sjunker. Färre bilar har inköpts och fler biljetter gått till kollektivtrafiken som är billigare. Därför minskar intäkterna för den sektorn totalt. Men det är det samma sak där. Har du bråttom på morgonen till jobbet kanske du inte hoppar på cykeln utan tar bilen.

Enligt räkenskaperna har livsmedel gått ner med 0,3 procent, transporter med 8,3 procent och kläder med 2,3 procent.

Missvisande  rapportering
Ulrika Holmberg menar att DN:s rapportering är vilseledande. I artikeln tas  höginkomsttagares intentioner upp i slutet. I tider då 8 procent är arbetslösa och folk varslas är situationen en annan för många med mindre pengar. Generellt sett dras konsumtion av dyra varor ner.

- De som är säkrare på sitt arbete och har höga inkomster spenderar mindre andel av sin inkomst på livsmedel och har råd med utlandssemester och bygger nytt badrum med ROT-avdrag. Den fattige reparerar en läckande toalett provisoriskt och får spendera huvuddelen av sina pengar på boende och livsmedel.

Hon avslutar med att de som har de bra och sitter tryggt på sina arbeten, har fått det bättre i och med skattesänkningar. De beter sig dock fortfarande räddhågat. De har möjlighet att konsumera mer, men håller på kronorna på grund av tidsandan.

Hans Eriksson på DN säger att i undersökningen var det höginkomsttagarna med avvek mest, och därför tog han bara upp dem.

Anders Lindholm, VD för Demoskop, säger att han egentligen inte har någon kritik mot artikeln i DN.

- Det går att göra mer av grundmaterialet, att ta med inkomstperspektivet och jämföra med annan statistik.